måndag 4 januari 2016

En väl uppdelad passiv portfölj

Vi har tidigare besökt ämnet som redogör för svårigheten i att slå index, vilket har lett mig till att förorda en passivt förvaltad portfölj.
Nu i det nya året börjar det bli dags att se över portföljen och vikta om den så fördelningarna stämmer överens.

Och då passar det ju också bra att skriva om hur en sådan portfölj kan se ut, eller hur? Detta är bara ett exempel och du är fri att förkasta det rakt av, kopiera det eller förändra det i större eller mindre grad.

Det finns också andra alternativ, ett exempel är Jan Bolmessons blogg Rika Tillsammans där han tar upp ett exempel med Rika Tillsammans-portföljen. Portföljen är uppdelad i fyra olika tillgångsslag, bland annat fysiskt guld.

Jag håller visserligen inte med om uppdelningen, men mer om detta senare.

Min portfölj är mer lik Bogleheads i att den endast fokuserar på en större del aktier och en mindre del obligationer. Den rekommenderade Bogleheads-portföljen består av 60% aktier och 40% obligationer (om du inte vet vad obligationer, eller för den delen aktier, är så gör det inget. Läs vidare).

Tanken att ha obligationer i sparandet är att de historiskt har skiftat mycket mindre i värde, både upp och ner. De agerar alltså som en krockkudde vid börskrascher.

Den uppmärksamme noterar nu att det även innebär att obligationer agerar som ett sänke vid uppgångar, och det stämmer naturligtvis.

Ett sparande med 100% aktier kommer med största sannolikhet gå bättre än en Bogleheads eller Piratekonom-portfölj, givet en tillräckligt lång tidsperiod.

Men det finns ett problem som vi måste försöka kontrollera, och det är det som krockkudden är till för.

Det problemet, käre läsare, är du.

Med ett sparande med 100% aktier kommer du känna dig rik när börsen går upp, men vid nedgångar kommer paniken krypande. Att den troliga årsavkastningen över tid, trots upp- och nedgångar, är mellan fem och tio procent är snabbt glömt när siffrorna i depån lyser rött.

Till slut, efter ett börsfall på kanske 20%, ger du upp och säljer av allt för att rädda det som räddas kan. Och missar därmed nästa uppgång. Om du nu inte vet exakt när du ska börja köpa aktier igen förstås. Vet du det, hör gärna av dig.

Det är alltså enbart på grund av dina nerver vi har en obligationsdel i sparandet. Om du har dina nerver någorlunda i schack och dessutom ännu har åldern på din sida, kan du kosta på dig en lägre andel obligationer.

Personligen känner jag mig trygg med 25-30% obligationer och resten aktier. Men låt oss för enkelheten skull förutsätta uppdelningen 60/40 framöver.

Uppdelning

För att inte bli hemmablind delar jag upp aktiedelen i tre delar:

Sverige / Norden / Europa

En tredjedel av aktiedelen, alltså en tredjedel av 60% (20%...) lägger jag i Europa, främst hos Moder Svea.
Det behöver inte vara mer avancerat än följande:
  • Avanza Zero (Eller Nordnets Superfonden)
  • Spiltan Investmentbolag
  • SPP Aktiefond Europa (överkurs)
Fonder med inga eller väldigt låga avgifter. Tack för det!

USA

Aaaameeeeeerica!
Självklart investerar vi i världens motor. Positiva och innovativa människor, vad kan gå fel? Här lägger vi ytterligare 20%.
  • SPP Aktiefond USA
  • Vanguard S&P 500 ETF (överkurs)
  • Vanguard Russel 2000 Index Fund ETF (överkurs)
En fond med låga avgifter, och två så kallade ETF:er vilket är en börshandlad fond. De sistnämnda kostar alltså i kurtage vid varje köp och lämpar sig alltså bättre för större omviktningar än ett månadssparande. Men i gengäld har de väldigt låga avgifter.

Asien

Våra vänner i öst får de sista 20 procenten. Här har jag valt helt godtyckligt, men jag har tidigare skrivit lite om mina tankar om att investera i Asien.
  • Franklin India Fund
  • Vanguard FTSE Pacific Fund ETF (överkurs)
  • iShares MSCI Philippines ETF (överkurs).
Jag gillar Indien och fonden ovan följer index väl och har (relativt) låga avgifter. Övriga två är ETF:er precis som de för USA ovan.

Obligationerna då?

Själva krockkudden får vi inte glömma. Först och främst, det är inte så viktigt exakt vad en obligation är, men för våra syften kan det i korthet beskrivas som ett räntekonto i fondform.

Det finns lite olika val, men jag väljer att hålla det enkelt:
  • AMF Räntefond Lång
Men det finns ännu ett alternativ, att till lite högre risk injicera tillväxthormon i ditt sparande.
Det är att byta ut hela eller delar av obligationsinnehavet till preferensaktier. Min favorit för tillfället är Akelius-preffen, mer om detta i ett framtida inlägg.

Guldet då?

Jag lovade att återkomma till guldet som av vissa hålls så högt. Guld och framförallt guldmynt är vackra och kan absolut ha sin plats i ditt sparande, men inte som en del i din sparportfölj för din framtida ekonomiska frihet.
Den största anledningen till detta är helt enkelt att guld tjänar inga pengar. Alla företag som du äger en liten del av genom dina indexfonder har som mål att leverera varor och tjänster till sina kunder och därigenom gå med vinst. Denna vinsten kommer ägarna till godo, alltså dig.

Guld däremot, gör ingenting. Det är en vacker metall som visserligen har industriella användningsområden och en historik av att användas som betalningsmedel, men det är allt.
För all del, köp ett par guldmynt och lägg i ett bankfack, så du kan köpa dig en säck potatis och en hagelbrakare när vampyrzombiesarna tar över världen. Men räkna inte med att guldet kommer föröka sig där inne i bankfacket.

Det viktigaste

Det viktigaste för ett sparande till din framtida frihet är att komma igång, vara konsekvent och inte röra! Sätt in pengar, omfördela en eller två gånger per år men i övrigt är det hands off som gäller.

Lycka till!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar