fredag 29 januari 2016

Minska dina sopor, spara pengar

Nyligen publicerades ett inlägg på bloggen Cornucopia? om lite problem med sopor, vilket fick mig att få ändan ur den berömda vagnen och skriva färdigt det här inlägget om just sopor som blivit liggande ett tag.

Även det piratekonomiska hushållet hade en upplevelse liknande den som är beskriven ovan då ingen sophämtning skedde på sex veckor, med julhelgen mitt i.

Även om vi piratekonomer är ganska immuna mot den konsumtionshysteri som kanske framförallt julen innebär så hade vi två ytterligare hushåll på besök under julen, och ytterligare ett med barn kort därefter.

Så jag började bli lite orolig när sopbilen inte kom ens vid det andra tillfället då jag tyckte att det enligt min inofficiella räkning över sopbilens schema ändå borde ha varit dags?

Jag oroade mig dock i onödan; när sopbilen till slut kom, efter sex veckor om jag nu minns rätt, var sopkärlet av standardstorlek endast fyllt till cirka två tredjedelar.

Läxan här är att för dig med egen villa - och ett piratekonomiskt sinne att minska slöseri - finns det pengar att spara! Många utgifter som hör ihop med hem och villa är svåra att ducka ifrån, men vissa går åtminstone att justera. En sådan är just sophämtningen.

De flesta kommuner erbjuder nämligen en möjlighet att minska frekvensen med vilka dina sopor hämtas. 

En vecka efter tömning var det dags att kasta första påsen denna gång.
I botten ligger en tom påse som fastnat, dags att spola ur tunnan i sommar.
När man som jag komposterar matavfall och sorterar plast, metall samt papper blir jag förundrad över det är möjligt att producera något mer än en soppåse i veckan. Tyvärr vet jag att en soppåse om dagen inte är ovanligt i vissa hushåll.

Dessutom, med nuvarande tömning av soptunnan på en gång i månaden finns det fortfarande rum för förbättring. Jag är nämligen inte en så kvalificerad sop-ninja som jag först trodde, i min kommun går det nämligen att ansöka om ingen sophämtning överhuvudtaget! Det förutsätter dock att man kan visa att på ett troligt sätt att man inte producerar några sopor överhuvudtaget. Någon gång kanske...

Det finns barn i blöjålder i hushållet, ifall ni undrar. Tygblöjor löser det sop-problemet, vilket får bli ett inlägg för en annan dag.

Pengarna som är möjliga att spara skiljer sig från kommun till kommun. Vissa mer än halverar taxan om du ökar till hämtning en gång i månaden istället för varannan vecka som verkar vara brukligt annars.
I vissa kommuner finns till och med möjligheten att välja hämtning en gång i kvartalet till en ännu lägre taxa,
Lite snålare kommuner har dock en tvådelad taxa, där kanske halva delen är fast och resten bestäms av frekvensen på din hämtning. Låt dock inte storleken på besparingen hindra dig från att göra den, du skulle väl inte riva sönder ett par hundralappar med motiveringen att det inte är så mycket pengar?

tisdag 19 januari 2016

Är du försäkrad eller FÖR-säker-AD?

Nuförtiden ska allt vara säkert och riskfritt. Det är lag på bilbälte och det pratas om lag på cykelhjälm. Lekparker måste i princip byggas i skumgummi för att inte barnen skall slå sig. De företag som tillhandahåller matvaror kontrolleras noggrant för hälsofaror.

Har du både hängslen och livrem är det
ett tecken på att du är lite FÖR säker.
Inget av detta är nödvändigtvis fel, även om vän av ordning kan konstatera att vi fick hästlasagne trots alla livsmedelskontroller...

Poängen är att allt kontrollerande får oss att bli beroende av just säkerhet. Och beroenden bör man bli kvitt, då de kostar en massa pengar.

Därför skall vi idag koncentrera oss på något där vi kan göra skillnad, nämligen försäkringar.

Försäkringar är lite av ett onödigt ont, ett sorts omvänt lotteri.
Jag deltar aldrig i spel och dobbel, för att
  1. Chansen att vinna stort är så försvinnande liten 
  2. Det kostar inget att inte vara med
  3. Det gynnar naturligtvis i långa loppet endast leverantören. Visst, det finns ett fåtal deltagare som kan kamma hem storkovan, men... se punkt 1
Försäkringar är ungefär samma sak, fast tvärtom:
  1. Chansen att förlora stort är så försvinnande liten (som ett totalförstört hus)
  2. Det kan i ovanstående fall tyvärr kosta att inte vara med
  3. Det gynnar naturligtvis i långa loppet endast leverantören. Utan undantag.
Notera att jag endast skriver totalförstört hus ovan som det värsta som kan hända. Det är helt enkelt på grund av att det i stort sett är det enda värt att äga som faktiskt kan bli något jobbigt att ersätta om något allvarligt skulle hända.
Om du nu råkar äga någon ytterligare kostsam kapitalvara (varför då?) bör naturligtvis den också vara väl försäkrad mot brand, stöld eller annan totalförstörande skada.

Allting annat är världsliga saker som du antingen inte behöver eller utan problem kan ersätta i det osannolika fall något skulle hända. 

Förutsatt att du lever efter piratekonomiska principer förstås.
För oss som gör det är en oväntad utgift naturligtvis tråkig, men på inga sätt ett problem (nästan) oavsett hur stor den är. Just eftersom utgiften är så osannolik!

Hur kan jag vara säker på att det är så osannolikt att råka ut för något? Är jag expert på risk-hantering och -beräkning?
Naturligtvis inte. Jag är en vanlig medelmåtta utan några sådana kunskaper.

Men likt en kung-fu-mästare kan jag använda min motståndares styrka mot honom.

Tänk dig en boxningsarena fylld till bredden med vrålande publik som törstar efter blod:
I ena ringhörnan - Piratekonomen, taggad till tusen. I andra ringhörnan - hundratals skrivbord fyllda med försäkringsbolagen riskhanteringsexperter som beräknar risk till frukost, lunch, middag. Oddsen ser verkligen ut att vara emot Piratekonomen idag.

Men vänta... Eftersom det finns försäkringsbolag, och har funnits ganska länge, måste det väl innebära att de alltid räknar ut premierna till sin fördel, utefter hur stor risken är att behöva betala ut ersättning?

Eftersom de då räknat ut allting till sin fördel och vår nackdel är det alltså i vårt intresse att endast vara med i så liten grad det bara går, det vill säga endast när det oerhört osannolika blir svårt eller omöjligt att hantera själv.

Med en minimal konsumtion och ett stort sparande är det då rimligt att vara så minimalt försäkrad det bara går för att endast skydda mot det visserligen fantastiskt osannolika men samtidigt oerhört kostsamma
(Naturligtvis också att uppfylla vad lagen kräver, som trafikförsäkring.)

Ta bara drulle-försäkring till exempel. Vilket idiotiskt tillägg till en hemförsäkring. Vill du ha en gratis lösning? VAR INTE SÅ FUMLIG.

Visst, säger du kanske. Det där säger du bara för att du inte råkat ut för något än.
Men det har jag visst det. För några år sedan var jag med om en brand som totalförstörde mitt kombinerade förråd och garage. Bilen i garaget var en tjänstebil (det vill säga en dyr kapitalvara - skyldig) och därmed försäkrad. Övrigt var försäkrat via (en minimal) hemförsäkring och jag vet precis hur mycket, eller snarare lite, man kan räkna med att få tillbaka efter att försäkringsbolagen gjort sina avdrag.
Och nej, det går inte tjäna på att få ersättning från sitt försäkringsbolag. De som får mer tillbaka än de förlorade om det händer något har med största sannolikhet begått försäkringsbedrägeri. Enda undantagen skulle kanske vara om ditt gamla renoveringsobjekt till hus brinner ner och du får ett nybyggt som ersättning.
Men om du går och hoppas på det kanske du ska köpa en lott trots allt. Och sova någon annanstans.

Kontentan blir alltså: Se till att din försäkring är så nedbantad det bara går.

Hemförsäkring - inga tillägg utöver det som är lämpligt, till exempel för bostadsrätt. Skippa drulle och alla andra dumheter. Reseförsäkringar och liknande får du automatiskt när du betalar resan med kreditkortet.
Se dessutom till att be om så hög självrisk som möjligt, vilket ger lägre premie.

Bil - om du måste ha bil så räcker trafikförsäkring gott och väl, om du nu inte råkar ha en ny och dyr bil (igen - varför det?). Då funkar halvförsäkring i det osannolika fall bilen skulle bli stulen.

Övrigt - finns det något mer värt att äga och därmed försäkra, som du inte har råd att ersätta med en axelryckning?

Okej, jag erkänner. Jag är inte helt oskyldig utan blir nog tvungen att komma ut som en trygghetsnarkoman jag också. Skyldig i form av en sjukförsäkring samt en tandvårdsförsäkring.

Sjukförsäkringen kommer jag beröra i ett framtida inlägg, men kortfattat så kanske den fyller en funktion för den som befinner sig i sin prime, fortfarande arbetar utan ett tillräckligt stort sparande. Varför nu en person i sin prime skulle bli totalt utslagen av sjukdom?

Tandvårdsförsäkringen kan jag nog också beröra i framtiden men även här kan jag kortfattat nämna att det i princip är bortkastade pengar (jag kommer inte förnya den). Förutsatt att du sköter din tandhygien inklusive mellan tänderna räcker det troligen med ett besök hos folktandvården var tredje, kanske till och med var femte år.
Är du orolig för att få problem med visdomständer eller övriga kostsamma problem med dina tänder? Då kommer din premie reflektera detta - folktandvården har troligen inte som affärsidé att gå back genom att bjuda dig på tandvård.

Slutligen - oroa dig inte. Du kommer nästan garanterat inte råka ut för någonting.


tisdag 12 januari 2016

Den verkliga kostnaden

Många så kallade ekonomiska rådgivare påtalar gärna i sina flortunna spartips att du visst inte ska behöva försaka den där latten eller det där lilla extra som ger guldkant på tillvaron.

Istället, menar de, ska du satsa på att arbeta smartare och öka dina intäkter.

Och visst låter det bra. Vem säger nej till extra intäkter? Dessutom känns det ju skönt där i zombietillvaron att inte behöva förändra sig så mycket. Bara lite, jobba lite smartare.
(Och fortsätta spendera dumt, får man förmoda.)

Dags för en piratekonomisk kölhalning igen!

Ja, naturligtvis får du en liten effekt av en liten förändring i ditt beteende.

Gissa vad du får för effekt om du förändrar ditt beteende mycket?

Jag har tidigare skrivit om hur du hittar lycka i livet. Ledtråd, den finns inte i botten av en lattemugg, så sluta leta.

Konsumtion och den så kallade guldkanten kommer inte göra dig lyckligare. En större ekonomisk frihet däremot har potential att leda till ett lyckligare liv.

För att nå denna ekonomiska frihet bör du såklart attackera från två fronter; öka dina intäkter, men också minska dina utgifter.

Varje minskad utgift ger dessutom en extra effekt i det att den är skattefri. Mer pengar till dig utan att behöva betala skatt? Och det är inte olagligt? Sign me up!

Ett enkelt sätt att börja minska sina kostnader är att räkna på Den Verkliga Kostnaden.

En tidigare reflektion är den om den beräknade årsavkastningen över tid, som bör landa på omkring 7-8% årligen i en tillräckligt lång tidsperiod.

Med hjälp av min bästa kompis, Ränta-På-Ränta (ja han heter så, hurså?), kan vi ganska enkelt räkna ut den verkliga kostnaden för något.

Låt oss för enkelhetens skull lägga den förväntade årsavkastningen på 6%, för att vara lite pessimistiska för en gångs skull.

Vi kan titta på den imaginära latten från inläggets inledande halmgubbe-argumentation. Vad kostar en latte ute idag? Nästan 40 kronor? Låt oss säga en i veckan, alltså ungefär 4x40 = 160 kronor i månaden.

12x160 = 1920 kronor om året, eller hur? Även om bara det är en hög summa är tyvärr sanningen värre än så.

Pengar att spara!
På med hatten och tänk som en piratekonom!

Det intressanta är all värdetillväxt du har försakat genom konsumtion.

För att räkna ut detta kan vi räkna med valfri ränta-på-ränta-kalkylator vad ett motsvarande månadssparande hade gett oss om säg tio år med den förväntade avkastningen om 6% enligt ovan.

Fundera inte så mycket över formeln för att räkna ut detta, vill du förkovra dig så är all kunskap du kan önska dig om uträkningar som dessa endast en googling bort.

Det viktiga att ta med sig är att efter tio år hade den där latten per vecka uppgått till nästan 26 000 kronor. Eller om man så vill en hel månadslön.

Allt detta på bara en latte?

Något annat vi kan roa oss att räkna på är ett kabeltv-abbonemang. Visst, betala för att strömma fördummande program in i hjärnan via ögonen, jag vet att det låter konstigt. Men en del människor betalar faktiskt för sådant! Själv tittar jag aldrig på "teve" längre, och det borde inte du heller.

Hursomhelst, vad kan ett sånt abbonemang kosta? 300 kronor i månaden? Samma förväntade avkstning om 6% ger nu över 48 000 kronor om tio år!

Och så kan vi fortsätta i all oändlighet. Istället för att krångla med ränta på ränta-uträkningar hela tiden kan du göra det enkelt för dig. Ta månadskostnaden du kan tänka dig att spara in på och multiplicera med 160, så har du en ganska bra uppskattning om var du hamnar om tio år.

Du kan använda samma princip för stora engångskostnader, fast multiplicera kostnaden med 1,7 istället och du hamnar någorlunda nära sanningen. Nära nog för att vara avskräckande, förhoppningsvis.

Tillräckligt många av dessa besparingar och du är ekonomiskt oberoende, utan att ens behöva jobba smartare. Dessutom får du chansen att fylla ditt liv med mening, istället för prylar och uppvärmda drycker.

fredag 8 januari 2016

Preferensaktier som obligationsdel i den passiva portföljen

Veckans tidigare inlägg om innehållet i en passiv portfölj behandlade bland annat ämnet om en fördelningen mellan aktiefonder och obligationer, där de sistnämnda agerar krockkudde i form av sin lägre avkastning men också lägre risk för kursfall.

Men visst vore det bra om det gick att kombinera denna extra säkerhet med högre avkastning?

Det finns naturligtvis inga genvägar, högre avkastning är förenligt med en högre risk, men det finns ett område som åtminstone Piratekonomen kan sätta sin godkänt-stämpel på. Detta är preferensaktier inom fastigheter.

Fastigheter är ett klassiskt sätt att generera pengar på. Köp eller bygg en fastighet, hyr ut den i små delar, skölj och upprepa. Till skillnad från lånestinna privatpersoner som till drygt 1% ränta "köper" ljusa och fräscha renoveringsobjekt och sätter in teppan-yaki-hällar så drivs fastighetsbolagen oftast av personer med åtminstone en viss kunskap om ekonomi.

Ja, det är möjligt att jag stavade fel till teppan-yaki nyss. Jag vet inte hur det stavas. Det är jag stolt över.

Hursomhelst, för att finansiera sina fastighetsköp ger många stora fastighetsbolag ut preferensaktier. Det är en typ av aktie som inte ger någon rätt att rösta vid årstämmor eller liknande, utan bara ger rätt till utdelning - helt okej för mig! Detta är ett alternativ för fastighetsbolagen till att låna pengarna från banken, även om de flesta löser sin finansiering på flera sätt; banklån, ge ut obligationer till stora institutioner samt ger ut preferensaktier.

Att investera i aktier ger såklart ett avsteg från principen med en passiv portfölj innehållandes indexfonder, men inte särskilt illa ändå; köp, behåll, inkassera utdelning. Inte speciellt avancerat, eller hur?
Dessutom, när ett bolag ger ut preferensaktier förbinder de sig att betala utdelning samt att köpa tillbaka aktien till ett visst värde efter en specifik tidsperiod. Bäst är alltså att köpa preferensaktier till samma eller lägre värde än inlösenvärdet för att sen bara sitta på dem tiden ut.

Min absoluta favorit som jag har som en del av obligationsdelen i min passiva portfölj är Akelius preferensaktie. Akelius fastigheter drivs som en stiftelse, har funnits sen 70-talet om jag inte minns fel och har därmed sett både uppgång och fall på fastighetsmarknaden. De har fastigheter inte bara i Sverige utan även i Tyskland och USA, eventuellt fler länder?

Inlösen för Akelius är lite speciellt utformad. Kortfattat ser det ut såhär: De har rätt att lösa in preferensaktierna för 375 kronor fram till den femte årsdagen från första emissionen, därefter kan de lösas in för 345 kronor fram till det tionde året, efter det kan de lösas in för 330 kronor.

Vi kan alltså förvänta oss att priset för aktien borde hamna någonstans runt 330 kronor, det är ju det lägsta vi slutligen kan få tillbaka när Akelius löser in dem igen.
Med 20 kronor i avkastning per år som utbetalas fyra gånger om året ger det en direktavkastning på 20/330 = 6%, bättre än många börsbolag!

Inte illa för krockudden i portföljen som vi normalt hade räknat med bara ger låg avkastning, eller hur?

Vad är då riskerna? Självklart kan Akelius hamna på obestånd inte ha möjlighet att betala några utdelningar, än mindre lösa in preferensaktierna i framtiden. I värsta fall går Akelius helt i konken vilket skulle göra våra preferensaktier värdelösa. Ovanstående är även applicerbart på alla preferensaktier, ja alla aktier överhuvudtaget.

Här får var och en göra sin egen bedömning. Den piratekonomiska bedömningen är dock att sannolikheten för Akelius obestånd är mycket, mycket låg.

Så vad kostar en preferensaktie från Akelius idag då? 330-ish, borde den väl kosta då, eller?

Nej, i skrivande stund ligger den på 286 kronor - WHAT? Det ger ju en direktavkastning på nästan 7%.
PLUS 330-286 = 44 kronor i free money per preferensaktie vid inlösen.

Det finns många teorier om varför den sjunkit så lågt, är det kanske inte ett lika säkert kort som vi vill tro?

Piratekonomen har sin egna teori: Dels har den dragits ner i den allmänna börsdepressionen som just nu råder, men jag tror också att många större institutioner har sålt dem och pressat priset. Dessa är inte långsiktiga som oss piratekonomer, utan är tvärtom tvingade att leva i kvartalsrapporternas värld. Många stora placerare har helt enkelt i rådande minusränta pumpat in lite pengar i dessa preferensaktier för att skydda dem tillfälligt, och dumpar nu av sina innehav.

Det är en teori, eller så går allt åt helvete för Akelius inom kort. Då får väl Piratekonomen gå ut med en gråtande avbön i japansk stil.

Tills det händer fortsätter jag tacka och bocka varje gång utdelningen trillar in på mitt konto.

tisdag 5 januari 2016

En försenad julklapp till alla egenföretagare

Nu är det nytt år, vilket innebär en del jobb för egenföretagare. Föregående års ingående och utgående fakturor som inte förfaller förrän i år behöver bokföras som leverantörsskulder respektive kundfordringar även om du använder dig av kontantmetoden i bokföringen.

Sen är det dags att börja tänka på deklaration, bokslut och årsredovisning, även om det är ett tag kvar tills tidsfristen går ut.

Sen kan man också, som jag, gräma sig över att man glömde ge sina anställa (det vill säga jag själv) en julklapp i år. 2014 års julklapp blev ett presentkort på ICA á 450 kronor, vilket är en användbar julklapp och uppfyller Skatteverkets krav på ett värde om max 450 kronor och ej inlösbart mot kontanter.

Allra helst hade jag såklart gett mig själv ett presentkort på Willys, där jag alltid handlar på grund av deras överlägsna priser och stora ekologiska sortiment, men av någon anledning erbjuder de bara presentkort i jämna hundralappar.

Oavsett så försvann det tyvärr i julstressen denna gång, men kan vara värt att komma ihåg till årets jul.

Men som tröst till mig själv och alla andra företagare där ute som kanske gjort samma misstag kommer här en försenad julklapp som förhoppningsvis sparar lite tid åtminstone.

Varje år brukar åtminstone jag roa mig med att bokföra alla händelser på Skattekontot. Detta gäller dock inte er med enskild firma då ni slipper bokföra skattekontot (eftersom det även innehåller privata transaktioner).

Varje gång något förs över till Skattekontot ska det ju bokföras på konto 1630. Men när sen de olika skatterna som moms, arbetsgivaravgift och så vidare faktiskt dras skall även de händelserna bokföras.

För att slippa göra det manuellt detta år dammade Piratekonomen av sina programmeringskunskaper och skapade en liten enkel webapplikation som läser in alla händelser på Skattekontot och matar ut rekommenderade verifikationer komplett med en SIE-fil för import i ditt bokföringsprogram.

Applikationen finns här: http://piratekonomi.se/skv/ 
(Ja, det finns lite reklam runt sidorna, men själva användandet av applikationen är ju gratis.)

Nästa projekt är en liten enkel generator för lönespec för oss med aktiebolag och endast en anställd, allt för att förenkla. Enmans-aktiebolag behöver sällan avancerade lönekörnings-funktioner som semester (vadförnåt?), tjänstledighet, smittbärare (for real, jag har sett denna löneart) och så vidare. Det kan däremot ändå vara smidigt med en faktisk lönespec, samt förstås lite automatik för beräkning av milersättning, traktamente och dylikt.


måndag 4 januari 2016

En väl uppdelad passiv portfölj

Vi har tidigare besökt ämnet som redogör för svårigheten i att slå index, vilket har lett mig till att förorda en passivt förvaltad portfölj.
Nu i det nya året börjar det bli dags att se över portföljen och vikta om den så fördelningarna stämmer överens.

Och då passar det ju också bra att skriva om hur en sådan portfölj kan se ut, eller hur? Detta är bara ett exempel och du är fri att förkasta det rakt av, kopiera det eller förändra det i större eller mindre grad.

Det finns också andra alternativ, ett exempel är Jan Bolmessons blogg Rika Tillsammans där han tar upp ett exempel med Rika Tillsammans-portföljen. Portföljen är uppdelad i fyra olika tillgångsslag, bland annat fysiskt guld.

Jag håller visserligen inte med om uppdelningen, men mer om detta senare.

Min portfölj är mer lik Bogleheads i att den endast fokuserar på en större del aktier och en mindre del obligationer. Den rekommenderade Bogleheads-portföljen består av 60% aktier och 40% obligationer (om du inte vet vad obligationer, eller för den delen aktier, är så gör det inget. Läs vidare).

Tanken att ha obligationer i sparandet är att de historiskt har skiftat mycket mindre i värde, både upp och ner. De agerar alltså som en krockkudde vid börskrascher.

Den uppmärksamme noterar nu att det även innebär att obligationer agerar som ett sänke vid uppgångar, och det stämmer naturligtvis.

Ett sparande med 100% aktier kommer med största sannolikhet gå bättre än en Bogleheads eller Piratekonom-portfölj, givet en tillräckligt lång tidsperiod.

Men det finns ett problem som vi måste försöka kontrollera, och det är det som krockkudden är till för.

Det problemet, käre läsare, är du.

Med ett sparande med 100% aktier kommer du känna dig rik när börsen går upp, men vid nedgångar kommer paniken krypande. Att den troliga årsavkastningen över tid, trots upp- och nedgångar, är mellan fem och tio procent är snabbt glömt när siffrorna i depån lyser rött.

Till slut, efter ett börsfall på kanske 20%, ger du upp och säljer av allt för att rädda det som räddas kan. Och missar därmed nästa uppgång. Om du nu inte vet exakt när du ska börja köpa aktier igen förstås. Vet du det, hör gärna av dig.

Det är alltså enbart på grund av dina nerver vi har en obligationsdel i sparandet. Om du har dina nerver någorlunda i schack och dessutom ännu har åldern på din sida, kan du kosta på dig en lägre andel obligationer.

Personligen känner jag mig trygg med 25-30% obligationer och resten aktier. Men låt oss för enkelheten skull förutsätta uppdelningen 60/40 framöver.

Uppdelning

För att inte bli hemmablind delar jag upp aktiedelen i tre delar:

Sverige / Norden / Europa

En tredjedel av aktiedelen, alltså en tredjedel av 60% (20%...) lägger jag i Europa, främst hos Moder Svea.
Det behöver inte vara mer avancerat än följande:
  • Avanza Zero (Eller Nordnets Superfonden)
  • Spiltan Investmentbolag
  • SPP Aktiefond Europa (överkurs)
Fonder med inga eller väldigt låga avgifter. Tack för det!

USA

Aaaameeeeeerica!
Självklart investerar vi i världens motor. Positiva och innovativa människor, vad kan gå fel? Här lägger vi ytterligare 20%.
  • SPP Aktiefond USA
  • Vanguard S&P 500 ETF (överkurs)
  • Vanguard Russel 2000 Index Fund ETF (överkurs)
En fond med låga avgifter, och två så kallade ETF:er vilket är en börshandlad fond. De sistnämnda kostar alltså i kurtage vid varje köp och lämpar sig alltså bättre för större omviktningar än ett månadssparande. Men i gengäld har de väldigt låga avgifter.

Asien

Våra vänner i öst får de sista 20 procenten. Här har jag valt helt godtyckligt, men jag har tidigare skrivit lite om mina tankar om att investera i Asien.
  • Franklin India Fund
  • Vanguard FTSE Pacific Fund ETF (överkurs)
  • iShares MSCI Philippines ETF (överkurs).
Jag gillar Indien och fonden ovan följer index väl och har (relativt) låga avgifter. Övriga två är ETF:er precis som de för USA ovan.

Obligationerna då?

Själva krockkudden får vi inte glömma. Först och främst, det är inte så viktigt exakt vad en obligation är, men för våra syften kan det i korthet beskrivas som ett räntekonto i fondform.

Det finns lite olika val, men jag väljer att hålla det enkelt:
  • AMF Räntefond Lång
Men det finns ännu ett alternativ, att till lite högre risk injicera tillväxthormon i ditt sparande.
Det är att byta ut hela eller delar av obligationsinnehavet till preferensaktier. Min favorit för tillfället är Akelius-preffen, mer om detta i ett framtida inlägg.

Guldet då?

Jag lovade att återkomma till guldet som av vissa hålls så högt. Guld och framförallt guldmynt är vackra och kan absolut ha sin plats i ditt sparande, men inte som en del i din sparportfölj för din framtida ekonomiska frihet.
Den största anledningen till detta är helt enkelt att guld tjänar inga pengar. Alla företag som du äger en liten del av genom dina indexfonder har som mål att leverera varor och tjänster till sina kunder och därigenom gå med vinst. Denna vinsten kommer ägarna till godo, alltså dig.

Guld däremot, gör ingenting. Det är en vacker metall som visserligen har industriella användningsområden och en historik av att användas som betalningsmedel, men det är allt.
För all del, köp ett par guldmynt och lägg i ett bankfack, så du kan köpa dig en säck potatis och en hagelbrakare när vampyrzombiesarna tar över världen. Men räkna inte med att guldet kommer föröka sig där inne i bankfacket.

Det viktigaste

Det viktigaste för ett sparande till din framtida frihet är att komma igång, vara konsekvent och inte röra! Sätt in pengar, omfördela en eller två gånger per år men i övrigt är det hands off som gäller.

Lycka till!

fredag 1 januari 2016

Gott nytt optimistiskt år!

Såhär in i det nya året kan det vara värt att påminna om vikten av att vara optimist.

Kanske blir 2016 året då Sveriges bostadsbubbla till slut briserar med en fantastisk smäll, snabbare än du hinner säga ljust och fräscht.

Eller kanske imploderar slutligen hela världens ekonomiska system under sin egen tyngd, och vi går en hyperinflation till mötes. Eller kanske en deflation, det verkar en aning osäkert vad som egentligen blir följden. Men illa blir det!

Eller så blir det världskrig mellan revirpissande supermakter och därigenom ett rent allmänt helvete.

Eller - och häng med nu för jag inser att detta kan vara lite "out-there" - så snurrar världen vidare. Företag tjänar pengar, piratekonomer sparar pengar, börser går upp, börser går ner.

Om något har kostat mig pengar så är det pessimism. Jag har sålt en lägenhet alldeles för tidigt då jag trodde att bostadsbubblan verkligen var på väg att brisera. Det var flera år sen, och jag tror lägenheten har gått upp i värde varje år sen dess...

Jag har sålt av aktier som gått ner bara för att se "tillfälliga" toppar (så kallade "tjurfällor") avlösa varandra och sakta men säkert öka värdet på det innehav jag inte längre hade kvar.

Jag har misshandlat pengar genom att låta dem ligga på bankkonto för att börsen varit för "osäker". Börsen struntade i mig och fortsatte glatt uppåt, neråt, uppåt, neråt och så vidare, som börser gör.

Så glöm alla försök att förutsäga framtiden. Knota på, spara pengar, investera dem i index-fonder med låga avgifter och glöm bort dem.

Lägg inte tid eller mental energi över att fundera på saker du ändå inte kan påverka. Sätt din tilltro till den mänskliga naturen istället, som inte alls är så destruktiv som det ibland ges intryck av.

Efter tusentals år av krig, svält, sjukdom och allmän nöd så gissa vad?
Vi är fan fortfarande här.
Och vi har det bättre än någonsin förr.
Om jag får drista mig att titta i spåkulan så är vi inte på väg utför heller. Visst, vi har någon form av bula på vägen i form av klimatet, mördarterrorister och allmän skit. Men vet du vad?
Jag tror vi fixar det också.
Har vi klarat av inkvisitionen, digerdöden, klädmodet under tidigt 90-tal samt freonutsläppen från kylskåpen (minns du dem?), då kan vi nog tackla allt.

En härlig vinterbild (vyn från min kompost) får illustrera positivismen i det här inlägget.
Visst, det kommer inte bli lätt. Men inget värt att göra är någonsin lätt. Det är bara att hugga i och göra vad man kan.

Ta klimatet till exempel. Lösningen på våra klimatproblem är inte att massa viktiga människor träffas och kommer överens om någonting som vi kanske ska uppnå om umphm antal år.
Klimatet löser vi en sopsortering, en minskad konsumtion och en sparad watt i taget.När väl snöbollen är i rullning kommer snart en lavin av bra effekter, precis på samma sätt som vårt kapital kommer fortsätta växa år efter år.

Och genom att minska din konsumtion slår du två flugor i en smäll; bättre för miljön, bättre för din plånbok.

Så se till 2016 med tillförsikt. Det är det första året på de resterande bästa åren i våra liv.