lördag 10 januari 2015

Vilka tillväxtmarknader ska man investera i?

Hej kära läsare! Kul att hittat till det här inlägget med någon sökmotor. På den här bloggen kan du läsa både om ekonomi och investeringar, men även ett bredare grepp om hur man egentligen blir lycklig (i korthet: pengar och prylar tar dig inte dit). Kanske vill du läsa om just en väg till lycka, hur ditt perspektiv på livet spelar roll, hur du sparar pengar genom att handla på kredit, hur du sparar pengar genom att klara dig utan bil, eller bara följa förstasidan. Välkommen!

Den senaste tiden har jag sett frågor florera kring bland annat Rysslandsfonder; "de har gått ner 40% på senaste tiden, är det dags att köpa nu?".

Bloggen Rika Tillsammans har ett relativt aktuellt inlägg med titeln Det går inte att förutsäga framtiden, vars titel säger allt som behöver sägas. Kanske går Rysslandsbörsen och med den fonderna ner ytterligare 40%, kanske vänder den upp med 100%. Vet inte, är svaret på den frågan.

Kombinera detta med det välkända investeraruttrycket fånga aldrig en fallande kniv så bör det vara nog för att hålla sig borta från Ryssland för närvarande.

Vad som är viktigare är vilka tillväxtmarknader som kan vara intressanta i dagsläget eller i framtiden.

Här anser jag att diktaturer eller skendemokratier inte är intressanta, och till skendemokratier räknar jag Ryssland. Notera att detta inte är ett direkt etiskt ställningstagande, utan snarare ett investeringsmässigt sådant.

I en demokrati finns det långtgående friheter för människor att utnyttja sin kreativitet, starta företag och tjäna pengar. I en diktatur ligger rädslan över vad som är accepterat av makten som en våt filt över befolkningens initiativförmåga.

I en demokrati kan åtminstone i teorin vem som helst tjäna pengar och göra en resa från rags to riches. I en diktatur kommer makten först och främst berika sig självt (hallå Ryssland) och sen kanske denna möjlighet eller vad som är kvar av den sipprar ner till pöbeln på golvet.

Vilka länder går alltså bort ovan? Ryssland är uppenbart. Jag sorterar faktiskt även bort Kina, trots att jag vet att det är eller åtminstone har varit en älskad tillväxtmarknad. Men av orsakerna ovan kan jag inte se att en diktatur på lång sikt ger mig som investerare en möjlighet att tjäna pengar lika bra som i en demokrati.

Kina är också ett land som till viss del hålls gisslan av sin egen kultur. Jag har hört flera oberoende källor som berättar om kinesiska män som växer upp som privilegerade i familjen, glider genom livet samt fuskar eller plagierar sig genom sin utbildning. I kontrast till kinesiska kvinnor som ses som andra klassens medborgare och därmed arbetar med frenetisk energi när de väl får chansen.
Även här kan man alltså se en jämlikhetsaspekt, inte ur ett etiskt perspektiv utan ett strikt ekonomiskt. Släpp fram alla på lika villkor, oavsett kön (eller annat), så blir det nog åka av ekonomiskt!

Brasilien är en annan välkänd tillväxtmarknad, den första bokstaven i det välkända BRIC-begreppet. Brasiliens tillväxt och även Sydamerikas ser jag dock som över eller åtminstone begränsad. Även om många av länderna är demokratier är de förhållandevis unga sådana och politisk turbulens är inte ovanlig i regionen. Detta bekräftas av Brasiliens börsindex Bovespa som har gått... sådär de senaste åren.

Jag delar flera andras bedömning om att framtidan tillväxt till stor del kommer ske i Asien. Så vad kvarstår då förutom Kina?

Indien är en demokrati om än med vissa problem, deras tillväxt har varit lite knackig tidigare år men verkligen tagit fart nu. Är man för sen på bollen om man går in nu? Svaret är precis detsamma som det som inleder detta inlägg, ett definitivt vet inte.

Men dess status som demokrati, tidigare goda historik av tillväxt och min egen erfarenhet av arbetsglada indier gör att jag satsar i denna marknad. Olyckskorpar kan nämna sina kontakter med indier utan initiativförmåga som aldrig gör något utanför boxen, men en newsflash är att dessa individer är inget unikt för Indien utan finns i alla kulturer.
Fler och fler indiska medborgare tar dessutom toppjobb i framförallt den amerikanska IT-industrin så Indien är nog absolut en marknad att räkna med i framtiden. Den indiska utbildningsapparaten kommer troligen fortsatt producera duktiga indiska ingenjörer och har möjlighet att justera sin utbildning efter efterfrågan och vad som fungerat bra och mindre bra.
Indien har visserligen en del kulturella problem precis som Kina men i takt med att bildningsnivån ökar tror jag dessa kommer minska mer och mer, precis som vi i västvärlden

Jag tror alltså fortsatt på Indien och vill därför ha denna marknad i min portfölj. I avsaknad av bra och billiga index-fonder har jag som jag tidigare skrivit om valt fonden Franklin India på Avanza. Detta är en fond som väldigt bra följer det indiska indexet till den lägsta förvaltningsavgift jag kunnat hitta nämligen 1%.

Använder du ett annat sparinstitut så kontrollera om det finns någon annan fond med likvärdig historik och lika låg eller lägre avgift, då fondavgifter kan skilja mellan sparinstitut.

Som vanligt är du själv ansvarig för dina investeringsbeslut och fattar du enbart beslut utifrån bloggar är nog bankkontot den bästa platsen för dina pengar.

Mina tankar kring några ytterligare tillväxtmarknader i Asien kommer avhandlas i ett framtida inlägg.




2 kommentarer:

  1. Intressant. Din principiella inställning hedrar dig, men som du beskriver kan bli lite knepigt ibland. Det är inte många asienfonder som undviker Kina helt och hållet (och tycka vad vi vill, men idag är "alla" multinationella bolag beroende av Kina på ett eller annat sätt).

    En punkt skulle jag dock vilja korrigera: Baserat på egen erfarenhet (= ytterst begränsad med andra ord) skulle jag vilja hävda att jag var/är positivt överraskad over den i mitt tycke höga andelen kvinnor i det kinesiska arbetslivet, även på chefsnivåer.

    Glöm inte bort Japan, Korea och Taiwan - alla demokratier i samma "hörn" av Asien.

    Ibland talas det ju om BRICS, där S:et star för Sydafrika. Visserligen är detta en demokrati, men samma parti vinner "varje" val och ett land med så goda naturliga förutsättningar vanstyrs (igen en åsikt). Ja, historien är ju problematisk, men 20 år after avskaffandet av Apartheid borde läget kunna vara bättre. Lite tragiskt faktiskt.

    Inte så mycket konkret, men en kommentar och bloggen lever! :-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har absolut en poäng i att det inte går att undvika Kina eller andra nationer helt och hållet i dagens genomglobaliserade värld. Jag håller dock fast vid att jag tror att andra asiatiska länder som är mer demokratiserade i förlängningen har större chans att lyckas.

      Intressant det där med mängden kinesiska kvinnor i arbetslivet. Jag har som jag nämner i inlägget bara hört att de är väldigt duktiga och arbetar hårt, men jag trodde det var främst utanför Kina (i Korea är det vanligt med duktiga kinesiska kvinnor).

      Vad gäller Japan är jag tveksam till om "Abenomics" kommer lyckas lösa det landets problem.

      Korea och Taiwan var länder jag trodde kunde vara alternativ, men efter att ha studerat deras senaste börsutveckling så har den bara varit sådär sen ganska lång tid tillbaka. Det kan förstås ändra sig men då måste ju något stort förändras, som långtgående reformer på något plan. Något sådant känner jag inte till.
      Skulle skrivit detta om Taiwan och Korea i inlägget men tyvärr glömdes det bort.

      Radera