onsdag 21 januari 2015

När ska man kliva av börsen?

En av sveriges mest läsvärda bloggare, Cornucopia, skrev i dagarna en öppen fråga kring när man ska kliva av börsen?

För en index-investerare är ju normalt tanken att man ska vara fullt investerad både i upp och nedgång.

Naturligtvis är det ju bättre att kliva av när börsen står på topp och kliva in igen när den har nått en tillfällig botten. Problemet är ju att identifiera dessa. Är det något jag lärt mig genom åren är att det börsen kan gå både upp och ner mycket längre än vad man först kunde tro.

Den uppgång vi sett de senaste åren hade åtminstone inte jag vågat sia om att den skulle pågå så pass länge som den gjort. Inte med de ekonomiska problem som varit, och fortfarande är!

Problemet när man försöker tajma marknaden blir istället oftast att man går ur för tidigt och missar en hel del av den fortsatta uppgången.

Alternativt går man ur för sent och följer med ned, sen går man inte in igen i tid och missar en större uppgång som annars skulle kompenserat för nedgången.

En avhandling vid Lunds universitet visar dock att åtminstone historiskt har det varit fördelaktigt att investera med konjunkturbaromentern, en indikator som mäter hur konsumenter och företag ser på det ekonomiska läget.

Det visar sig (historiskt, som sagt) att det har fungerat väldigt bra att kliva av börsen när konjunkturbaromenter legat över 110 tre månader i sträck, och kliva på när den legat under 90 tre månader i sträck.

Tanken här är alltså att man ska komma ur när börs och humör rimligtvis står på topp, allt ser fantastiskt ut och tidningarna börjar skriva om Här är vinnarfonderna du ska satsa på!

Vi som följt marknaden ett tag vet att det är då man ska akta sig, för då är marknaden överhettad och bakslaget nära.

Samma sak är det när allt är i moll och alla ser nattsvart på framtiden. Då är oftast vändningen som närmast.

Det är enligt denna princip jag investerar, men bara för de svenska index-fonderna.

Tyvärr har jag inte hittat någon motsvarande indikator till asiatiska och amerikanska index. Inte för den europeiska marknaden heller för den delen, men förutom Sverige är jag ganska sparsamt investerad mot Europa.

För den amerikanska marknaden har jag sneglat på Bloomberg Consumer Comfort index och ett konfidensindex som University of Michigan publicerar, men inte haft möjlighet att backtrada dem än.

Hur gör du själv? Följer du någon indikator, tittar du på teknisk analys, sätter du upp ett fuktat finger i luften? Eller följer du med index upp och ner, i nöd och lust?


2 kommentarer:

  1. Tack för intressant inlägg.

    Personligen tror jag att många har svårt att hålla fast vid en strategi, speciellt i "motvind", t ex i detta läge där börserna bara går upp och upp (i princip sedan flera år tillbaka). Index- och ombalanseringsinvesteraren kan i detta läge trösta sig med att hon har en lägre risk.

    Den stora frågan är om man verkligen klarar av att hålla denna strategi om vi nu skulle få fem år av nedgång. Detta kräver ett tufft psyke.

    Vad gör du med pengarna när konjunkturindikatorn visar att du inte ska vara investerarad (likvid? Spiltan Räntefond?)?

    Har du lyckats hålla fast vid din strategi i både upp- och nedgång?

    Du nämner att dy tillämpar konjunkturindikatorn för dina svenska indexinnehav. För din utländska innehav, är det "i nöd och lust" principen som gäller? Det kanske framgår på annat ställe i denna intressant blogg, men hur stor andel har du "i Sverige" respektive "utomlands"?

    Återigen, tack för intressant blogg. Jag känner igen mig i många av dina resonemang, men skulle ha stora problem att formulera mig lika väl som du gör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för den positiva feedbacken!

      Jag håller med dig i att det är oerhört svårt att hålla fast vid en strategi när siffrorna visar rött dag efter dag. Min långsiktiga strategi är förhållandevis ny så jag har inte blivit utsatt för den pressen än. Vad jag däremot har gjort de senaste tio åren är otaliga misstag där jag har investerat på toppen, och gått ur på botten. Krasst sett, hade jag bara behållt mina innehav genom de svåra åren hade jag haft mer pengar kvar nu.

      Tack vare sparande och företagande har jag ändå lyckats bygga upp kapital för att ersätta det jag förlorat, och kommer inte göra om samma misstag igen. Förhoppningsvis gör den spridning jag nu har att jag inte kommer ramla i samma fälla igen.

      Jag har tänkt skriva ett utförligare inlägg om min uppdelning i portföljerna, men inte kommit mig för än. Men det kommer!

      När konjunkturindikatorn visar exit kommer det antagligen bli en blandning av likvider, mer ädelmetaller samt preferensaktier. Pref-aktier borde vara billiga i ett sånt läge då alla flockas till mer riskfyllda tillgångar för att "allt ska upp". Men det är bara en teori.

      Jag ska försöka undersöka om indexen jag nämner i inlägget, Bloomberg Consumer Comfort index samt University of Michigan konfidensindex har någon bäring på hur aktiemarknaden går.
      För asien-innehaven är det nog tyvärr ett fuktat finger i luften som gäller, eller en buy-and-hold strategi. Jag är inte helt nöjd med den vita fläcken i min strategi, men det får ge sig.

      Radera