fredag 6 november 2015

Lycklig, rik och klimatsmart - välj tre

Hur blir man lycklig? Kan en god ekonomi hjälpa till?

Fast du har förstås hört att pengar inte kan köpa lycka, vilket oftast används som en ursäkt att inte spara pengar.

Men sparas inte pengar konsumeras de ju per definition upp, oftast i en omedveten tro att konsumtion ger lycka.  Alltså att pengar faktiskt kan köpa lycka. Och därmed var cirkeln sluten.

Om det är ett beskt piller att svälja så fråga dig själv, och var ärlig, om du inte själv handlat något vid något tillfälle i syfte att endast känna den där tillfredsställelsen att att ha köpt... någonting.

Men tyvärr är detta en chimär, upprätthållen av att de flesta gör likadant. Och ju mer vi konsumerar samt ju fler vi blir som vill konsumera på samma höga nivå, desto mer blir vår ändliga planet lidande.

Naturligtvis krävs ett visst mått av konsumtion för att ta sina första steg mot en lycklig tillvaro. Maslows behovstrappa är en bra utgångspunkt. Maslow definierade en trappa av mänskliga behov där varje steg på en lägre nivå behöver vara uppfyllt innan högre steg blir viktiga.

Längst ner finns de grundläggande behoven som mat, kläder och boende. Här är konsumtion helt naturlig, även om den naturligtvis kan drivas till onödiga excesser även här.

Även på trappans andra steg, behovet av trygghet, kan argumentet göras för att viss konsumtion är nödvändig.

Men efter det blir behovet mer diffust. De ytterligare stegen definnierade Maslow som behov av kärlek, uppskattning och självförverkligande. Ytterst tveksamt om mer pengar, och därmed mer konsumtion, kan lösa detta.

Maslows behovstrappa är över 50 år gammal, men modern forskning verkar hålla med; pengar upp till en viss nivå gör dig lycklig, troligen just för att man då kan uppfylla de basala behoven med en viss guldkant, som oxfilé istället för fläsklägg till middag.

Men ytterligare konsumtion gör väldigt lite för att öka upplevelsen av lycka. Den klassiska fällan som många köptorskar försöker med är inredningsdetaljer och elektroniska prylar.

Och visst ger inköpen en kortsiktig rush, den där sugande känslan i maggropen.
Men den falnar fort. Orsaken är så kallad hedonistisk adaptation - vår förmåga att snabbt vänja oss vid förändringar i tillvaron.
Därför falnar förälskelsen, trots att den flammat så starkt inledningsvis.
Därför tappar den nya teknikprylen sin fascination efter ett tag, trots att den var så cool i början.
Vi vänjer oss. Och börjar sen jaga nästa kick för att nå den där ursprungliga rushen igen.

Det här är kärnan i ekorrhjulet. Till slut måste du springa fortare och fortare bara för att stå stilla.

Så spärra upp ögonen nu, för det här kan vara det viktigaste du någonsin läst. Det finns ett sätt att bryta mönstret, ett sätt som är fast förankrat i både forskning och urgammal filosofi:

Bli medveten, och lär dig uppskatta vad du redan har.

Det är allt. Genom att vara medveten om att vi människor har en inbyggd ambition att förbättra oss, men också hur denna ambition kan motverka oss, lär du dig stå emot suget att ta den enkla vägen och försöka konsumera dig lycklig.
Även Piratekonomen är såklart skyldig till "onödig" konsumtion.
Men han försöker vid dessa sällsynta tillfällen välja sådant han
finner vackert, funktionellt och med hög kvalité. Samt vara 
medveten om att det inte kommer ge någon bestående lycka. 

För all del, fortsätt att förbättra dig själv och din situation. Men var medveten om att efter att boende, kläder och mat är löst kommer ytterligare materiella ting ge väldigt lite i utbyte. Samt att det lilla det ger snabbt försvinner.

Där du istället kan göra skillnad är kärlek, uppskattning och självförverkligande. Även om pengar inte kan köpa detta direkt, kan de köpa dig något annat - tid.

Utan behov av onödig konsumtion kommer du frigöra massor av pengar. Dessa kan investeras och växer då över tid.

Med en växande investering och lägre kostnader minskar behovet att förvärvsarbeta.
Du frigör därmed tid, tid att umgås med din familj och vänner, att förkovra dig i kunskap (läs en bok!) eller bara stanna upp och fundera över tillvaron.

Eller du kanske finner lycka i just arbete? Då har du möjlighet att göra det mer på dina villkor. Ta inte de jobb som känns monotona och trista, utan bara de som är utvecklande och roliga.

På detta sätt finns möjligheten att bryta sig ur den onda cirkeln och skapa en ny, god, cirkel baserad på lycka, medvetenhet och frihet.

Det här inlägget kan uppröra, och enklast kan vara att skjuta budbäraren. Den som inte gillar religioner kan se likheterna och kalla det buddhism. Den som inte gillar pengar kallar det kapitalism. Den som inte gillar sågningen av konsumtion kallar det kommunism.

Kalla det vad fan du vill. Jag kallar det frihet.

tisdag 3 november 2015

Glöm inte utdelningarna!

Välkommen tillbaka! I det senaste inlägget skrev jag bland allt annat en kort rad om att spara i index-fonder. Varför dessa index-fonder, kanske du frågar dig?

Låt oss göra en sak klart redan från början. Glöm alla snabba klipp. Du kommer med största säkerhet inte bli rik snabbt på aktier, eller på något annat sätt. Du är med största sannolikhet inte tillräckligt duktig för att plocka ut just de där vinnaraktierna. Låt det sjunka in.

Vilka alternativ finns det då? Två saker; hårt arbete och tid. Framförallt tiden är din bästa vän vid investeringar.

Tiden innebär att du har möjlighet att vid tillfälle efter tillfälle arbeta ihop och spara undan pengar. Tiden fortsätter sen hjälpa dig genom att denna högen nu börjar växa av sig själv, då den är investerad i tillgångar som ökar i värde genomsnittligt över tid.

Även om de senaste åren har bjudit på några tillfälliga nedgångar ligger den årliga genomsnittliga värdeökningen på till exempel det svenska storbolagsindexet OMXS30 riktigt bra till.

Riktigt så bra kan vi nog inte förvänta oss på lite längre sikt, men det vi kan förvänta oss är att de företag som ingår och kommer att ingå i indexet kommer att göra allt för att tjäna pengar och därmed fortsätta leverera en hyfsad värdeökning genomsnittligt över lång tid.

Med eventuell värdeökning är inte det enda. Det många stirrar sig blinda på är just ett specifikt index, som det svenska storbolagsindexet OMXS30 eller det amerikanska S&P 500 och noterar att det gått bra eller dåligt mot valfri annan tillgång. 

OMXS30 ligger till exempel i skrivande stund på bara några procent plus (2,93%) i år, med mycket av årets uppgång helt utraderad av oroligheter i asien, utomjordingar, illuminati, bilderberggruppen någonting.

Men är indexet hela sanningen? Det som ofta glöms i dessa jämförelser är återinvesterade utdelningar. 

Ett alternativ till fonder som automatiskt återinvesterar
utdelningar är börshandlade fonder (ETF) och preferensaktier.
 De delar ut kontanta medel med jämna mellanrum, en bra positiv
 mental förstärkning, även om du måste återinvestera dem själv.
Ett annat alternativ är naturligtvis aktier, men då måste du
välja rätt, vilket du inte kommer lyckas med.
En av mina favoritfonder är Avanza Zero. Den följer OMXS30, har inga avgifter och den återinvesterar automatiskt alla utdelningar. 
Och detta med att återinvestera sina utdelningar lönar sig ska det visa sig; i skrivande stund ligger Avanza Zero på 6,48% sedan årsskiftet - mer än det dubbla mot sitt index!
Men vilken avkastning kan man egentligen förvänta sig? Det går naturligtvis inte säga något med säkerhet, men det finns historiska siffror på att den genomsnittliga avkastningen med återinvesterade utdelningar på den svenska börsen de senaste 100 åren varit omkring 7-8 procent. 1 

De senaste decennierna har den varit högre, men återigen, det är inget vi kan räkna med. Jag har ingen aning vad den genomsnittliga årsavkastningen kommer vara i framtiden, om den kommer öka eller minska.

Vad jag däremot är säker på är att företag kommer vilja tjäna pengar, och dess ägare kommer vilja ha en utdelning. Starka och innovativa företag kommer att belönas och nå framgång och därmed ingå i indexet, svagare och akterseglade företag kommer att återuppfinna sig själva eller försvinna och utgå ur indexet.

Så bli inte alltför orolig och pessimistisk över om börsen går ner eller upp. Inklusive utdelningar samt givet en tillräckligt lång tidsperiod kommer din avkastning med största sannolikhet jämnas ut kring de där 7-8 procenten per år.

7-8 procent låter kanske inte jättemycket, men ger mycket intressanta effekter över tid. Men som sagt, glöm alla snabba klipp.

Men varför spara pengar, varför inte bara konsumera upp allt eller åtminstone unna sig något?
Enkelt, för att vägen till lycka inte är konsumism. Och nu när vi vet pengars verkliga värde, att de förökar sig med i genomsnitt 7-8 procent varje år om du låter dem, krattar det manegen för lite spännande räkneövningar.

Mer om detta i framtiden.

1. [Källa på detta? Kom igen, detta är en blogg, inte Journal of Science. Google it.]

fredag 30 oktober 2015

Hur du lägger upp din privatekonomi och sparar pengar

Glöm inläggets rubrik. Vi ska naturligtvis inte prata om din privatekonomi, utan om din kommande piratekonomi, har-har-har!

Det finns en del tips som flyter omkring därute och slentrianmässigt upprepas av så kallade ekonomi-experter. Du har säkert läst och hört råd som att spara 10 procent av din inkomst, akta dig för kredit, cash is king, ha minst tre, nej sex, nej tolv (!) månadslöner på banken, gör en budget och andra trötta tips.

Någon borde rensa upp i det här träsket, och eftersom ingen annan gör det så har Piratekonomen inget annat val än att hissa flagg och vässa sabeln.

Buffert

Vi börjar med de där månadslönerna på banken. Tanken är att de skall utgöra en lättillgänglig buffert för dig, när skiten träffar den berömda fläkten.

Tanken är såklart god, men en viktig princip du måste lära dig är att pengar skall jobba för dig, efter att du jobbat klart för dem.

Hur mycket jobbar några månadslöner på ett bankkonto för dig? I dagens ränteklimat? (För er forskare från framtiden som precis grävt upp den här bloggposten är vi i slutet av 2015 och Sveriges reporänta är -0,35 procent. Ja, minus. Sluta skratta.)

En buffert bör du ha, men den ska jobba så mycket som möjligt för dig ändå. Storleken bestämmer jag helt godtyckligt till 50 000, alldeles oavsett hur stor din månadslön är.
Och vilket sammanträffande, 50 000 är exakt vad du max får sätta in på Akelius Spar räntekonto!

Men, invänder vän av ordning, Akelius Spar har ju ingen insättningsgaranti. Den invändningen är naturligtvis korrekt. Förfarandet innebär en viss risk, men så är också räntan högre; för närvarande tre procent.

Dessutom, följer du spartipsen i den här bloggen kommer snart 50 000 framstå som småpengar. Vi parkerar dem bara på Akelius Spar för att de åtminstone ska få chansen att jobba lite för dig. Det hela är dessutom automatiskt, när räntan betalas ut och du når maxgränsen på 50 000 förs det överskjutande beloppet över till ditt angivna bankkonto.

Handla på kredit

Men det tar ändå ett par bankdagar att föra över pengarna från Akeliuskontot så de bör bara användas i yttersta nödfall. Som ytterligare buffert ska du också ha ett kreditkort med bonus, som du gör alla dina inköp på.
Ja, allt. Detta gäller framförallt mat, transportpengar och de fåtal prylar du bedömer att du behöver. Mer prylar gör dig inte lyckligare, snarare tvärtom, så skär bort det behovet så fort du kan. Men mer om det i ett senare blogginlägg.

Jag har skrivit om kreditkort tidigare, så jag ska inte upprepa mig själv alltför mycket:
Skaffa OkQ8 Visa, med så hög kreditgräns som det bara går. Denna höga gräns är din andra buffert, som finns där om du behöver den.
Men med stor kraft följer stort ansvar, så köp bara det du behöver och betala alltid hela beloppet varje månad! Klarar du inte av att följa detta, ge dig själv en rejäl kölhalning och läs sen om detta stycke.

Cash is... kungens hovnarr

Vad gäller kontanter är det alltid bra att ha, till en gräns. Jag brukar alltid ta ut min återbäring från OkQ8 och ha den i plånboken för de få tillfällen då kreditkortet inte fungerar, till exempel på loppis.

Spara hur många procent nu igen?

Du ska inte spara en viss procent av din inkomst. Varje månad ska du betala alla dina räkningar, det vill säga boendet, eventuella övriga omkostnader som el, vatten, värme samt fakturan för ditt kreditkort.

Bara en bråkdel av pengarna du sparar i din nya piratekonomi
Resten sparar du. Enkelt och lätt att förstå.
Med sparar menar jag investerar, i en eller flera aktiefonder med låga avgifter.

Du sparar alltså allt överskott. Strunt samma om det är 20, 40, 60 eller 80 procent av din månadsinkomst.

Ju mer du ökar din sparkvot, desto lägre blir naturligtvis dina omkostnader.


Men budgeten då?

Du behöver ingen budget. Jag har ingen. Det du behöver är att hålla koll på vart pengarna går varje månad, och jaga samt minimera slöseri. För höga elräkningar, matkostnader, bränslekostnader, shoppingkostnader? Skär där det är möjligt, planera långsiktigt där det inte är det.

En budget blir bara onödigt stressande, det säger sig självt att den inte kommer gå ihop varje månad. Vissa månader kommer du ha extra mycket pengar över att investera, andra kommer du på grund av väntade eller oförutsedda utgifter ha mindre över.

Förr i tiden när jag fortfarande envisades med att göra budget satt jag och periodiserade årsutgifter per månad, och satte in dem på separata konton tills det var dags att betala. Vilket krångel! 

Vad blir det av det här?

Genom att följa dessa tips och övriga på bloggen kommer du snart ha en lavin med pengar vällandes in på ditt investeringssparkonto varje månad. Kombinera detta med lägre och lägre levnadsomkostnader och det är inte frågan OM du kan bli ekonomiskt oberoende.

Det är en fråga om när.
Och vad du ska göra om dagarna när du når dit.
Själv värdesätter jag långa frukostar med familjen.



onsdag 28 oktober 2015

Hur du sätter upp Elfas melaninhyllor på Rätt Sätt (tm)

För att lyckas vara effektiv krävs det ett visst mått av ordning på arbetsplatsen. Någonstans måste alla pärmar ta vägen, och driver du företag kan mängden pärmar bli omfattande. För att inte tala om böcker och kompendier för utbildning, samt en och annan allmänt intressant bok (varför inte Tim Ferris bok The Four hour work week eller Malcolm Gladwells Outliers).

Fasta bokhyllor har sina begränsningar, framförallt är de fruktansvärt fula och står aldrig stadigt.

Jag fastnade till slut för Elfas hyllsystem Classic med melaninhyllor som verkade smidigt och lätt att bygga precis som man vill ha det. Trådhyllor finns också men de är mest till för förvaring i garderober, även om de är billigare.

Men även om väggskenorna är enkla att få upp så lämnade monteringen av konsollerna på hyllorna en del att önska. Enligt Elfas instruktioner skall konsollerna klickas fast i de monterade väggskenorna, sen läggs hyllan på konsollerna mot väggen och konsollen ritas av undertill på hyllan. Ta ner hyllan, markera hålen, sätt tillbaka hyllan, borra fast.

Idiotiskt, dels är det jobbiga steg och dessutom kan du nu aldrig ta bort hyllan med annat än att du skruvar bort den igen. Helst ska den ju bara kunna vinklas upp och tas bort.

Men frukta ej, Piratekonomen borstar av sina kunskaper i Pythagoras sats (d.v.s tar en snabb titt på Wikipedia för att inte göra bort sig helt) och kommer till din räddning!

Gör såhär istället:

Sätt upp väggskenorna med lämpligt avstånd mellan hålen. Jag som har valt 90 centimeter långa hyllor mätte upp 70 centimeter mellan hålen för väggskenorna. Då kommer 10 centimeter hyllplan sticka ut på varje sida.


Markerna nu en linje 10 centimeter in från varje kortsida på hyllplanen. På båda dessa linjer, mät upp och markera 47 respektive 222 millimeter in från långsidan.


Förborra små hål vid dina fyra markeringar, för säkerhets skull.

Skruva nu dit konsollerna.











Klart! Nu kan hyllplanen vinklas och fästas i väggskenorna, och kan enkelt tas bort.



Not 1: Nej, det här inlägget är inte sponsrat av Elfa. Jag råkade bara föredra deras grejer.
Not 2: @Elfa - inlägget är alltså inte sponsrat än - hint hint.
Not 3: Jaja, det kommer ett vagt ekonomi-relaterat inlägg också snart.


torsdag 22 oktober 2015

Inga nyheter är goda nyheter

Vill du få mer tid över? Sluta slösa bort den genom att följa med vad som händer i världen.

Jag har varit som du, jag behövde en daglig fix nyheter som jag upp till nyligen fick genom svt.se/nyheter. Jag kan åtminstone stoltsera med att jag överkom den tunga drog som kallas Aftonbladet.se för många, många år sedan.

Men det har slagit mig under det gångna året med katastrofer i land efter land, politisk turbulens både hemmavid och i vår omvärld, att det egentligen inte spelar någon roll huruvida jag känner till vad som händer eller ej.

Jag kan ändå inte påverka någonting. Det man kan göra är att jaga upp sig i onödan och kanske plocka några allmänbildningspoäng under fikarasten.

Så testa det. Var nyhetsfri en vecka, se hur det känns. Sluta oroa dig över sådant du ändå inte kan påverka, och koncentrera dig på att göra saker där du faktiskt kan göra skillnad. Sluta vara en passiv mottagare, börja aktivt förbättra världen för dig själv eller för andra.

För nyhetsredaktionerna ägda av de stora mediekoncernerna (eller ens de i Public Service) är inte din kompis. De vill inte se till att du är så välinformerad som möjligt.

De serverar sina nyheter i ett sånt format att du ska bli skrämd så du fortsätter mata dig själv med dem. Terroristdåd, pedofiler och försvunna flygplan slås upp och händelserna mjölkas in absurdum.
Naturligtvis tragiskt för de inblandade men nyheter som de ovan slås upp så stort just för att de är så ovanliga.

Vill du bli riktigt rädd? Ta bilen till jobbet. 400 personer dör i trafiken varje år, men de dödsfallen blir knappt en notis.
Eller fortsätt äta dåligt, leva ohälsosamt och stressa. 30 000 personer får hjärtinfarkt i år. De får nog inte ens en notis, annat än på sidan för dödsrunor om de har otur.

Eller har du någonsin funderat varför det verkar skrivas så mycket stollerier på debatt-sidorna? Det är meningen att du ska bli upprörd. Det är inte ett tvärsnitt av alla åsikter, det är en honungsfälla som lockar in dig.

Men hur ska man kunna vara en ansvarsfull medborgare kanske vän av ordning invänder? Hur ska man veta vad politikerna tycker och gör för att åtminstone kunna lägga sin röst var fjärde år?

Det är egentligen ganska enkelt. Det du kommer se av politiker i nyheterna är antingen när de vräker ur sig något publikfriande de vet inte alls förpliktigar. Dessa i bästa fall halvsanningar är inte vad som räknas, istället är det till partiprogrammet du ska vända blicken. Där beskriver partiet vad de står för och vad de vill uträtta och det är egentligen allt du behöver studera inför eventuella val.
Eller så har en politiker gjort bort sig vilket inte heller bör påverka ditt val av parti och ideologi, eller hur?

Så vik ihop tidningen, stäng ner nyhets-sajten, slå av radion, stäng av teven.

Andas lite.

Och inse att världen snurrar vidare oavsett om du förfasas över den eller ej.

onsdag 18 februari 2015

Var förutsättningslös!

När jag som ung såg den utmärkta filmen The Long Kiss Goodnight var det en sak jag inte förstod förrän säkert tio år senare.

Samuel L Jacksons karaktär säger nämligen vid ett tillfälle: When you make an assumption, you make an ass out of you... and umption.

Jag förstod verkligen ingenting av den meningen. Jag var nog inte riktigt så bra på engelska som jag trodde att jag var, antagligen förvärrat av att filmens översättare försökte sig på att göra uttrycket förståbart i undertexterna. Det förtog förvisso inte så mycket av upplevelsen då Samuel L Jackson får även det oförståeliga att låta otroligt coolt.

Långt senare har jag förstått att Jacksons karaktär Mitch Henessey medvetet eller omedvetet felciterar ett ganska känt uttryck som korrekt lyder: When you assume, you make an ass out of you and me.

Helt plötsligt ett rimligare uttryck som genom en lek med ord beskriver hur fel det blir när du förutsätter något. Oftast är detta något som vi förutsätter inte kommer gå.

Detta gör vi oss alla skyldiga till lite då och då. Vi förutsätter helt enkelt att en lösning inte kommer fungera och avskriver den helt, för att istället försöka lösa vårt problem på andra sätt.

Detta sätt att närma sig ett problem är inte alls fel. I flera fall har vi rätt och genom att inte ödsla en massa tid på ett omöjligt uppdrag kortar vi ner tiden fram till en lösning avsevärt.

Men ibland kan denna förenkling lägga krokben för oss också, på så vis att vi helt enkelt inte tror att ett problem går att lösa. Eller vad värre är, att just vi inte kan lösa det.
Tvivlet börjar krypa in och gör i de värsta fallen att vi inte ens försöker utan förblir passiva, ett 100% recept för att inte lyckas. Som Wayne Gretzky ska ha sagt: You miss 100% of the shots you never take.

En enkel anekdot från när jag nyligen själv föll i denna fällan var på ett kundbesök för några veckor sedan. Jag parkerade bilen och betalade parkeringsavgiften med företagskortet då utgiften ju är avdragsgill. Men denna gången glömde jag ta kvittot!

Att jag inte kunde dra av kostnaden var ju ett mindre problem, det rörde ju inte många kronor. Men då jag använder Speedledger för min bokföring förs ju alla kontohändelser över till bokföringen, som jag då måste hantera på något sätt.

Jag började fundera om det skulle vara ok för skatteverket att jag skrev ett dummy-kvitto på beloppet inklusive moms, och drog av det ändå. Initiala efterforskningar visade att om det bara skedde i enstaka fall skulle det nog vara godkänt, men det kändes ändå inte bra.

Jag hade kanske kunnat bokföra kostnaden som förskott på lön , men nu kände jag hur väldigt mycket arbetstid gick åt till att hantera en från början minimal utgift.

Med ett alexanderhugg löste jag istället problemet genom att ringa parkeringsbolaget, en åtgärd jag först hade dömt ut som omöjligt - klart att de inte har koll på alla hundratals bilar som parkerar på en dag.
Samma dag som jag ringde kunde jag hämta ett utskrivet kvitto på mitt utlägg.

Något som jag nästan omedvetet avskrivit som omöjligt visade sig vara den enklaste och mest kostnadseffektiva lösningen (förutom att faktiskt haft sinnesnärvaro nog att ta kvittot till att börja med, förstås!)

Don't make an ass out of you...

onsdag 28 januari 2015

Avanza och Nordnet får konkurrens

Hej kära läsare! Kul att hittat till det här inlägget med någon sökmotor. På den här bloggen kan du läsa både om ekonomi och investeringar, men även ett bredare grepp om hur man egentligen blir lycklig (i korthet: pengar och prylar tar dig inte dit). Kanske vill du läsa om just en väg till lycka, hur ditt perspektiv på livet spelar roll, hur du sparar pengar genom att handla på kredit, hur du sparar pengar genom att klara dig utan bil, eller bara följa förstasidan. Välkommen!

Den svenska fond- och aktiemäklarmarknaden är i princip att likna vid ett oligopol med Avanza och Nordnet som de enda två vettiga alternativen. AktieInvest finns också men här krävs vad jag förstår medlemskap i Aktiespararna för att få vettiga priser och det är inget jag undersökt närmare.

De olika storbankernas depåer räknar jag inte ens  då de oftast är tekniskt underlägsna, har dyrare courtage samt är besudlade med övriga avgifter. Vissa banker tar till och med betalt i procent för innehavet på ett Investeringssparkonto eller kapitalförsäkring
En procentuell avgift för att visa ett belopp på en skärm - absurt!

Jag har använt Skandiabankens depå och de saknar visserligen avgifter men faller ändå bort på grund av orsak nummer ett ovan, teknisk underlägsenhet.

Jag använder själv Avanza men är övertygad om att Nordnet fungerar ungefär lika bra. En trevlig sak med Nordnet som jag saknar hos Avanza är möjligheten att månadsspara utan courtage i ETF:er.

Men som nämnts ovan är denna konkurrens mellan två aktörer mer att betrakta som ett oligopol. Alla möjligheter finns för någon ytterligare att ta sig in och pressa priserna på framförallt courtage.

Fältet är öppet för bland annat Skandiabanken eller någon annan nischbank att med vettiga priser på courtage och en tekniskt kompetent depålösning locka över kunder och dessutom kunna erbjuda en fullgod bankservice med allt vad det innebär.

Men en holländsk aktör har hunnit först och etablerar sig nu på den svenska marknaden och lockar med väldigt bra priser på courtage på de flesta europeiska marknader. Som grädde på moset har man dessutom extremt bra priser på courtage för den amerikanska marknader, vilket ju är lockande om man diversifierat sig in i diverse ETF:er.

Är det då läge att byta?
För mig blir svaret ett rungande NEJ.
Varför? Jo, uppstickaren kan (än så länge) inte erbjuda varken Investeringssparkonto eller kapitalförsäkring, vilket gör att de går fetbort.
Ska man etablera sig på den svenska marknaden kan det ju vara bra att ha någorlunda koll på landets skatteregler och det sätt som är mest fördelaktigt att spara och investera i....

För oss index-kramare är dessutom courtagen av ganska underordnad betydelse då de flesta investeringar sker i fonder där inget courtage utgår.

Inköpen av ETF:er sprids ut över tid, men visst vore det lockande med lägre courtage här och därmed möjligheten att göra mindre och mer frekventa inköp.

Men först en KF eller ISK, tack!



måndag 26 januari 2015

Kapitalinjektion till Europa

I förra veckan kom då slutligen beskedet som i princip redan var inprisat av marknaden, nämligen att Europeiska Centralbanken ECB inleder en europeisk version av Quantitative Easing, QE.

Vad som var något oväntat var omfattningen som nog var större än vad de flesta hade väntat sig; ECB skall köpa tillgångar för 60 miljarder euro i månaden (!) fram till tidigast september 2016, eller längre om det behövs.

USA har ju kört QE i flera år och nu börjar det rapporteras om att deras ekonomi börjar ta fart, så då måste det ju fungera även i Europa?

Nja... Hur pass bra QE funkat för USA beskrivs i ett par inlägg på bloggen Cornucopia?, bland annat här och här. Slutsatsen är väl att det fungerat sådär bra och att ekonomin i stort fortfarande står och stampar, i vad som verkar vara en permanent stukning efter finanskrisen 2008.

Den amerikanska börsen däremot har ett antal goda år bakom sig, men uppblåsta tillgångspriser på aktiesidan gör ju inte att ekonomin tar fart. Istället ser de de redan besuttna sina tillgångar öka i värde medan de utan tillgångar fortfarande går arbetslösa.

Inte osannolikt kommer ungefär samma sak ske med ECB's kapitalinjektioner och vi kommer få se priser på tillgångar som aktier öka i värde, men frågan är om den av regeringarna så önskade inflationen ändå kommer ta fart.

Snarare syns allt fler tecken på ett deflationstryck då arbetsgivarorganisationer höjt röster om uteblivna löneökningar på grund av obefintlig inflation. Utan löneökningar får man inte mer pengar att röra sig med och så riskerar deflationsspiralen att dra igång.

Om allt detta kan man ha åsikter som naturligtvis varierar beroende på bland annat sin högst personliga politiska färgskala. Men som jag brukar säga; Don't hate the player, hate the game.

Tyck vad du vill, men ECB's kapitalinjektioner kommer med stor sannolikhet att leta sig in i europas finansiella marknader. Enda chansen att få vara med är att vara investerad i dessa.

Detta är såklart inget problem för en väl diversifierad index-portfölj, som ju är med per automatik. Tillämpar du, kära läsare, något liknande är det alltså bara att somna om.

På grund av deflationstrycket skulle jag dock också vara väldigt försiktigt med lån. Passa alltså på att dessutom ta detta tillfälle med absurt låga räntor och amortera av i lämplig takt.

onsdag 21 januari 2015

När ska man kliva av börsen?

En av sveriges mest läsvärda bloggare, Cornucopia, skrev i dagarna en öppen fråga kring när man ska kliva av börsen?

För en index-investerare är ju normalt tanken att man ska vara fullt investerad både i upp och nedgång.

Naturligtvis är det ju bättre att kliva av när börsen står på topp och kliva in igen när den har nått en tillfällig botten. Problemet är ju att identifiera dessa. Är det något jag lärt mig genom åren är att det börsen kan gå både upp och ner mycket längre än vad man först kunde tro.

Den uppgång vi sett de senaste åren hade åtminstone inte jag vågat sia om att den skulle pågå så pass länge som den gjort. Inte med de ekonomiska problem som varit, och fortfarande är!

Problemet när man försöker tajma marknaden blir istället oftast att man går ur för tidigt och missar en hel del av den fortsatta uppgången.

Alternativt går man ur för sent och följer med ned, sen går man inte in igen i tid och missar en större uppgång som annars skulle kompenserat för nedgången.

En avhandling vid Lunds universitet visar dock att åtminstone historiskt har det varit fördelaktigt att investera med konjunkturbaromentern, en indikator som mäter hur konsumenter och företag ser på det ekonomiska läget.

Det visar sig (historiskt, som sagt) att det har fungerat väldigt bra att kliva av börsen när konjunkturbaromenter legat över 110 tre månader i sträck, och kliva på när den legat under 90 tre månader i sträck.

Tanken här är alltså att man ska komma ur när börs och humör rimligtvis står på topp, allt ser fantastiskt ut och tidningarna börjar skriva om Här är vinnarfonderna du ska satsa på!

Vi som följt marknaden ett tag vet att det är då man ska akta sig, för då är marknaden överhettad och bakslaget nära.

Samma sak är det när allt är i moll och alla ser nattsvart på framtiden. Då är oftast vändningen som närmast.

Det är enligt denna princip jag investerar, men bara för de svenska index-fonderna.

Tyvärr har jag inte hittat någon motsvarande indikator till asiatiska och amerikanska index. Inte för den europeiska marknaden heller för den delen, men förutom Sverige är jag ganska sparsamt investerad mot Europa.

För den amerikanska marknaden har jag sneglat på Bloomberg Consumer Comfort index och ett konfidensindex som University of Michigan publicerar, men inte haft möjlighet att backtrada dem än.

Hur gör du själv? Följer du någon indikator, tittar du på teknisk analys, sätter du upp ett fuktat finger i luften? Eller följer du med index upp och ner, i nöd och lust?


tisdag 20 januari 2015

... och ibland har man "otur"

Igår skrev jag hur jag genom ren och skör bonnröta lyckats pricka in en raketfond i mitt PPM-sparande.

Det var som sagt enbart tur och hade inget med skicklighet att göra. För att sätta det hela i lite perspektiv kan jag kontra med en annan investering jag gjort på sistone.

Denna kan mer klassificeras in under otur, eller om vi ska vara helt ärliga; oskicklighet.

I början av november fick jag hybris och trodde att jag var värsta investeraren, jag svär. Istället för att hålla mig till ett passivt investerande i index trodde jag att jag kunde slå Mr. Market.

Jag fick helt enkelt för mig att prisraset i olja var över och att bland annat Black Pearl, en aktie jag haft ögonen på, rasat färdigt och var redo att återgå till sina forna glansdagar.

Jag köpte på mig ett antal aktier, och facit har vi nu: -44% sen köp.

Handen på hjärtat ser jag visserligen detta som ett riktigt långsiktigt köp då oljepriset förr eller senare kommer att rekylera upp.

Men jag gjorde här två generalfel:
1) Försökte fånga en fallande kniv.
2) Glömde talesättet The market can stay irrational longer than you can stay solvent.

Är då raset i Black Pearl och liknande oljebolag över?
Ingen aning... Men jag behåller mina i fem år till, och utvärderar igen efter det.

Som tur var följer resten av portföljen ett strikt index-investerande, och har räddat mig från att gå back totalt sett.

Vilka dåliga affärer har du själv gjort på sistone?

måndag 19 januari 2015

Ibland har man tur...

# valde rätt PPM-fond, ubs biotech? Gått absolut bäst

Hos placera.nu kunde man i dagarna läsa om de fonder du borde haft i PPM förra året.  Förhållandevis enkel ekonomi-journalistik kan tyckas, tricket är ju att publicera dessa artiklar inför årets början istället. Väntar med spänning på artikeln Dessa fonder ska du äga i 2015.

Men när jag läser listan kan jag ändå muntert konstatera att ibland har man tur.
UBS (Lux) Equity Fund - Biotech anges som den fond som gått absolut bäst i PPM.
Jag tyckte namnet lät det bekant och visst var det så, den låg och tog upp 25% av min portfölj i PPM.

Även Carnegie Indien-fond, DNB India Fund samt Franklin India låg med bland topp-tio, alla har jag lyckats ha med i antingen PPM-portföljen eller IPS-portföljen.

Franklin India ingår dessutom i min vanliga portfölj, tack vare sin låga avgift och korrelation med index.

I IPS-portföljen hade jag dessutom några övriga biotech-fonder, inga så bra som den topplacerade ovan men de drog ändå upp snittet en del.

Men jag ska inte få hybris nog att tro att det här är skicklighet. Att välja Indien-fonder förra året var väl någon form av aktivt val att tro på regionen, men vad gäller biotech-fonderna minns jag ungefär hur det gick till: Sortera på bäst avkastning hittills, kontrollera att avgiften verkade vettigt, välja den med roligast namn. UBS (Lux) Equity Fund låter ganska roligt, så den blev det.

Men biotech-fonder har svängt upp och ner  tidigare, och kommer troligen svänga igen. I det långa perspektivet tror jag fortfarande på en passiv index-följande portfölj. Du kan ha tur ibland, men du kan lika gärna ha otur.
En portfölj med Rysslands-fonder har historiskt avkastat väldigt bra men har verkligen hamnat på jumbo-platserna med avseende på förra årets avkastning.

Därför ligger större delen av innehaven i både min PPM- och min IPS-portfölj (som nu kommer få leva vidare utan några ytterligare insättningar) i indexnära fonder, fördelade över Europa, Asien och USA.

Ungefär som min privata portfölj, med undantag för att jag kanske tar en något högre risk i pensions-portföljerna - jag är ju ännu ung!

Med tanke på den högre risken jag kan tänka mig att ta så kommer jag fortsätta följa med biotech-fonderna uppåt, och utvärdera igen om ett halvår eller så. Kanske har jag tur igen?

lördag 17 januari 2015

Slå index?

Hej kära läsare! Kul att hittat till det här inlägget med någon sökmotor. På den här bloggen kan du läsa både om ekonomi och investeringar, men även ett bredare grepp om hur man egentligen blir lycklig (i korthet: pengar och prylar tar dig inte dit). Kanske vill du läsa om just en väg till lycka, hur ditt perspektiv på livet spelar roll, hur du sparar pengar genom att handla på kredit, hur du sparar pengar genom att klara dig utan bil, eller bara följa förstasidan. Välkommen!

Jag är som jag nämnt tidigare inspirerad av Rika Tillsammans-portföljen av Jan Bolmesson. En väl diversifierad portfölj konstruerad inte för att slå index utan för att generera en jämn avkastning, trots svängningar i konjunktur och aktiemarknader.

Det innebär en passivt förvaltad portfölj, där investeringarna är väl spridda och bara ombalanseras en eller två gånger per år. En sådan ombalansering tvingar dig att göra det som alla tjatar om, nämligen att köpa billigt och sälja dyrt.
Vid en sådan ombalansering säljs alltså tillgångar som gått upp mycket av så att andelen kommer ner till en tidigare fördefinierad nivå. Andra tillgångar som gått ner köps så de kommer upp till en fördefinierad nivå.

Det är enkelt och har historiskt levererat en jämn avkastning över tid. Och den största fördelen är att det knappt tar någon tid i anspråk.

Men, varför inte försöka slå index? I stort sett alla aktiebloggar där ute handlar om att slå index, de flesta verkar dessutom göra det också.

Problemet är att det är otroligt svårt att göra det över en längre tid, ju längre tid desto svårare. Visst finns det de som lyckas (läs Warren Buffet), men den stora massan som försökt faller istället i glömska.
Eugene Fama som bevisat detta med sin forskning fick förra årets nobelpris i ekonomi, vilket ger ytterligare tyngd åt argumentet för index-fonder.

Men vissa lyckas ju uppenbarligen?
Ja, men jag är ödmjuk nog att säga att jag troligen inte kommer klara det över en längre tid.  Förra årets pensionsplaceringar slog index, men det var bara tur.

Något annat som talar emot en egen aktiv förvaltning där man försöker hitta aktievinnarna är att det tar tid!

Det kanske finns några placerare där ute som helt enkelt har någon okänd talang och direkt kan se vilken placering som lönar sig. Men för de allra flesta innebär det mycket jobb med att läsa årsredovisningar, sätta sig in i marknaden, försöka luska ut hur andra tänker och förutsäga behovet av företagets produkter.
Efter allt detta löper man ändå risken att det var fel. Eller kanske var det helt rätt, men marknaden är irrationell och har inte insett det än?


Notera att jag skrev i början att den passiva portföljen kanske ombalanseras en eller två gånger per år. Det är något som kanske tar en timme, max.

Övrig tid är jag fri, inte bunden till mina nuvarande eller kommande placeringar, utan helt fri att tjäna pengar på andra sätt.
Medan mina pengar jobbar passivt på att föröka sig kan jag, om jag vill, aktivt jobba för att få in mer pengar, njuta av livet, eller varför inte en kombination?

En aktiv förvaltare måste alltså både slå index SAMT slå all den inkomst vederbörande hade kunnat få på andra sätt. För att det ska löna sig krävs en ganska stor portfölj, och det är en av förklaringarna till att Warren Buffet är så framgångsrik - han har tillgång till pengarna från massor av försäkringstagare att investera och få avkastning från.

En annan förklaring är att Warren Buffet är otroligt skicklig. Men vågar du chansa att du är i närheten av lika skicklig?
Jag gör det inte.

fredag 16 januari 2015

Vad kostar barn?

Som förhållandevis nybliven pappa kan det kanske vara intressant med en redogörelse för vad det innebär för ekonomin.

Tittar man bara runt på priser på det man behöver som barnvagn, spälsäng, med mera får man lätt uppfattningen att det här med barn, det är en mycket dyr affär.

Inte sällan trillar nyblivna föräldrar in i fällan att det är bra föräldraskap att köpa nytt och dyrt, att det på något sätt validerar ett bra föräldraskap. Det är naturligtvis fel. Ett barn behöver kärlek och omsorg i första hand.

Bra möbler och utrustning kan naturligtvis vara en del av denna omsorg, men kräver inte på något sätt att allt köps nytt. Av naturliga skäl används produkter till små barn relativt kort tid, kläder kanske bara någon månad och spjälsängar och barnvagnar kanske ett eller ett par år. Det vanligaste är att en familj skaffar två barn men även om tiden ovan multipliceras med två är det inte en speciellt lång period som sakerna används.

Det går alltså oftast att hitta begagnat i mycket gott skick. Den barnvagn vi har kostar cirka 6000 i nypris, men vi hittade den på blocket för 1300. Har hört bekanta som köpt en begagnad barnvagn i liknande skick som vår för under 1000 kronor, så det går att komma ännu billigare undan.

Blocket, Tradera samt loppisar är din vän. Blocket fungerar väl för större saker som barnvagnar, sängar och liknande. Enklast är såklart om man bor i en större stad, där utbudet är som störst.

Tradera fungerar perfekt för mindre saker, som enstaka eller påsar med kläder i en viss storlek, och även leksaker för barn som blivit lite större. En vän köpte en hel säck med lego för en spottstyver på Tradera.

När man får barn blir man dessutom oftast överöst med kläder och leksaker av sitt sociala nätverk. Tittar jag på fördelningen av kläder hemma hos oss uppskattar jag att det är ungefär jämnt fördelat med en tredjedel begagnat, en tredjedel gåvor och en tredjedel har vi köpt nytt.

Leksaker däremot har vi knappt köpt en enda själv men vår sex-månaders son har ändå lyckats samla på sig en leksakssamling som säkert kommer räcka tills han är tre år. Glada mor- och farföräldrar kallas det.

Alla har naturligtvis olika väl utbyggda sociala nätverk och givmilda släktingar och vänner, men alla kan handla på Tradera eller gå på loppis.

Dessutom kan du i de flesta fall sälja vidare i princip allt (det har ju inte använts speciellt mycket) när önskad mängd barn uppnåtts i den egna familjen.

Maten då? Det är oftast heller inga problem, även om jag vet att vissa barn kan vara eller bli kräsna. Barnmat är väldigt lätt att göra själv, bara att koka lämplig mat som potatis, broccoli, morötter, palsternacka och så vidare, mixa det och sen värma upp vid behov. En sådan kokad laddning kan man spara i ungefär tre dagar innan man behöver göra en ny.

Det enda vi köpt i matväg är lite gröt för att snabbt och enkelt kunna värma upp något som ger variation, men det skulle säkert gå att göra själv också.

Så nej, barn kostar inte speciellt mycket i pengar. Det de däremot kostar är tid, väldigt mycket tid går åt att hålla koll på mindre barn och uppfylla deras behov.
Men till skillnad från många andra kostnader är det en jag med glädje betalar.

torsdag 15 januari 2015

ETF:er som alternativ till index-fonder

Läser man mina tidigare inlägg om fonder och investeringar framgår det ganska tydligt att jag, likt Jan Bolmesson på Rika Tillsammans, föredrar index-fonder i det långa loppet.
Helt enkelt eftersom nästan alla investerare underpresterar mot index på sikt. Det finns alltid undantag men det är en extrem chansning att man lyckas pricka rätt förvaltare och rätt aktiva fond.
Ännu svårare blir det när såklart alla förvaltare anser att de är just undantaget som bekräftar regeln.

Hursom, för mig är det index-fonder som gäller. Även fondmarknaden har börjat svänga en del och nu finns förutom de välkända gratisfonderna Avanza Zero och Nordnets Superfonden en hel del andra fonder med markant lägre avgift än aktivt förvaltade sådana.

Men andra marknader än Sverige då? Här är situationen lite annorlunda.

För den amerikanska marknaden finns bland annat SPP Aktiefond USA med en förhållandevis låg förvaltningsavgift på 0,20%.
Men som rubriken på detta inlägg antyder finns här också minst ett alternativ, nämligen ETF:en Vanguard S&P (VOO) med en förvaltningsavgift på låga 0,03%!

Tittar vi mot den asiatiska marknaden är tillgången på index-fonder än mer bedrövlig. Även min favorit-indier Franklin India skryter om att den är aktivt förvaltad.
Men även här finns en ETF som korrelerar bra mot det indiska indexet, nämligen iPath MSCI India Index (INP). Förvaltningsavgiften är dock höga 0,89% så det är frågan om det är värt besväret jämfört med Franklin Indias 1,0%.

Jag har tidigare nämnt Filippinerna som en trevlig marknad, med sin korresponderande ETF EPHEiShares MSCI Philippines (EPHE) med låga 0,61 i förvaltningsavgift.

Säkerligen finns det flera, är du intresserad av någon speciell marknad rekommenderar jag en googling då åtminstone Avanza inte verkar visa alla ETF:er i sin ETF-lista.

Nackdelen med ETF:er är såklart att de inte lämpar sig så bra att månadsspara i, åtminstone inte om man månadssparar mindre belopp. ETF:erna till skillnad från fonder kostar ju i courtage att båda köpa och sälja, och amerikanska ETF:er går på ungefär en hundralapp i minsta courtage.

För större långsiktiga poster gör däremot courtaget inte så stor skada.

Ett alternativ är att månadsspara i fonder med låga eller inga avgifter och sen byta till en ETF när det börjar löna sig.

Vilka ETF:er har du själv tittat på?

onsdag 14 januari 2015

Läs dig rik

Det finns en uppsjö av Bli-rik-böcker (snabbt eller långsamt) på marknaden.

Ett återkommande tema är att skaffa sig passiva inkomster, vilket absolut är ett bra råd. Och författarna lever ju som de lär, ett bra sätt att skaffa sig en passiv inkomst är att skriva en bok om att du bör skaffa dig en passiv inkomst. Eller för den delen försöka driva en reklamfinansierad blogg...

En av de mest frekvent förekommande böckerna är den med det kryptiska namnet Rich Dad, Poor Dad. Den har fått viss kritik för att vara rörig men är alltjämt populär.

En annan intressant bok på ett liknande tema är The four hour work week av Tim Ferris. Boken är en allmän guide i att arbeta smartare och mindre men innehåller exempel som kanske inte är helt applicerbara i svensk kultur.

En bok jag själv inte läst men som ändå förtjänar att lyftas fram är Bloondinbellas (!) bok Economista som också tydligt går igenom ett lite annorlunda förhållningssätt till ekonomi och pengar, med en inriktning mot främst unga tjejer.
Tycker i allmänhet att Blondinbella får lite mycket skit i förstå-sig-på-kretsar. Faktum är att hon är nog sveriges mest välkända bloggare och med bokpubliceringar som den ovan förtjänar hon att behandlas med respekt.

Läs dock inte böckerna ovan och liknande böcker och förutsätt att din situation ändrar sig direkt. Allas situation är unik och att en bok skulle ge alla svaren är inte sannolikt.

Vad böckerna dock kan hjälpa med ganska omedelbart är att de programmerar om dig, förändrar ditt tankesätt och hjälper dig att se saker på ett annat sätt.
Du kanske inte håller med alls eller bara till viss del, men fröet har ändå såtts att man kan leva livet lite annorlunda än att gå till en arbetsplats fem dagar i veckan, inkassera en lön som man sen gör slut på lagom till nästa lön.

Vill du få den första lektionen helt gratis rekommenderar jag att du tar en titt på Wikipedia. Ett återkommande tema i de flesta böcker av ovanstående typ bygger nämligen inte på något unikt utan fanns redan i en serie informationsfoldrar som distribuerades av banker och försäkringsbolag i USA redan i början av förra seklet! 1926 sammanställdes de i bokform under namnet The richest man in babylon.

Det korta sammandraget på Wikipedia fungerar alldeles utmärkt som en första ögonöppnare. Boken består av en samling fiktiva berättelser om babyloniers sätt att hantera pengar och råden är trots sin enkelhet nog så aktuella än idag.

För den som inte ens vill klicka sig vidare till Wikipedia kommer här det ultrakorta sammandraget:
  • Minst en tiondel av din inkomst är din att behålla (resten går åt till omkostnader)
  • Sätt inkomsten du får behålla i arbete genom investeringar
  • Återinvestera avkastningen igen, och igen, och igen...
Bästa sättet att sätta sina pengar i arbete är eget företagande i någon form, men initialt kan beloppen vara för små för att komma någonvart. Då passar ett regelbundet fond-sparande istället alldeles utmärkt, förutsatt att man har ett längre tidsperspektiv om 5, 10 eller ännu hellre 20 år eller mer.

måndag 12 januari 2015

Tillväxtmarknader i Asien förutom Indien och Kina?

I ett tidigare inlägg har jag gått igenom mina tankar över tillväxtmarknader, där Indien för mig är ett naturligt val.

Men nog finns det fler tillväxtmarknader i Asien som dessutom kan kategoriseras in under någorlunda stabila demokratier vilket jag ser som ett långsiktigt krav för att kunna generera tillväxt och avkastning?

Tre länder framkommer spontant: Indonesien, (Syd-)Korea samt Filippinerna.

Malaysia finns också som ett alternativ men jag är till att börja med inte någon vidare expert länder i Asien och Malaysia vet jag ännu mindre om. Studerar man deras börsindex för de senaste åren så ser det inte extremt imponerande ut.

Samma sak med Taiwan. Rent teoretiskt borde Taiwan kunna prestera väldigt bra då de har en bra utbildningsapparat, sjukvård och enligt wikipedia stor ekonomisk och personlig frihet. Men deras börsindex de senaste åren har också bara presterat mediokert. Kanske är det storebror Kina som ligger som en våt filt över utvecklingen i landet?

Min spontana reaktion Indonesien då? Ja, på ett par års sikt har deras index presterat hyfsat, men långt ifrån dragloken i regionen. Numer verkar det mest gå kräftgång. Indonesien är dessutom en förhållandevis ny demokrati och har på senare år gått mot en marginellt ökad islamisering av samhället.
I dagens politiskt turbulenta läge, inte minst i Sverige, är det kanske på sin plats att påpeka att jag inte ser Islam som något problematiskt i sig. Däremot ser jag inte det som positivt ur ett investerarperspektiv när någon religion, oavsett vilken, blandas in i politiken och formar lagar och regler i samhället.

Nästa land att avhandla blir då Syd-Korea. De har kompetent industri, är en fullgod demokrati och har åtminstone tidigare haft en mycket god ekonomisk utveckling. Dock fick deras börsindex sig en rejäl törn omkring 2008, troligen i samband med finanskrisen, och har sen dess mest gått kräftgång.

Återstår då Filippinerna. Detta är ett land som tilltalar mig. Folkrikt och med en visserligen turbulent demokrati men folket har faktiskt kastat ut en diktator, vilket borgar gott för deras utveckling. Utbildningssektorn verkar väl utbyggd vilket gör att Filippinerna har potential att börja producera mycket kompetenta individer, mycket likt Indien.
Deras nackdel skulle vara den geografiska splittringen och utsattheten för naturkatastrofer.
Deras börsindex nådde en topp i början av 2013 för att därefter falla tillbaka, men har sedan dess stadigt klättrat uppåt igen.

Av alla länder ovan är det alltså föga förvånande Filippinerna jag föredrar för att diversifiera investeringarna i Asien, alltså som ett komplement till min indien-fond Franklin India.

Men hur investerar man i Filippinerna? Den enda fond jag hittar på Avanza är IKC Filippinerna, med en förvaltningsavgift på hela 1,90%! Dessutom med en väldigt kort historik OCH den har utvecklats sämre än index.
Inget vidare för mig som är en index-kramare och inte tror på aktiv förvaltning i längden.

Letar jag under börshandlade produkter och ETF-listan på Avanza hittar jag inte heller någonting. Men en snabb googling visar att iShares har en ETF som följer Filippinernas index, men trots att Avanza har iShares ETF:er visas inte just denna i ETF-listan (åtminstone inte för mig).

MEN, av någon anledning går det att söka efter den hos Avanza om man använder tickernamnet, vilket i detta fallet är EPHE. Där har vi en ETF med 0,61% förvaltningsavgift iställt för rånet på 1,90% ovan - perfekt!

Nackdelen är att det tillkommer courtage för den amerikanska marknaden, samt att det finns en valutarisk mot USD.

Tänk på att köra ETF:er som är listade i USA när den amerikanska börsen är öppen, så det tydligt framgår vilket priset är. Off-hours kan spreaden (skillnaden mellan köp- och sälj-priset) vara onormalt hög.

Som vanligt är detta mina funderingar och du är själv ansvarig för alla investeringsbeslut.

lördag 10 januari 2015

Vilka tillväxtmarknader ska man investera i?

Hej kära läsare! Kul att hittat till det här inlägget med någon sökmotor. På den här bloggen kan du läsa både om ekonomi och investeringar, men även ett bredare grepp om hur man egentligen blir lycklig (i korthet: pengar och prylar tar dig inte dit). Kanske vill du läsa om just en väg till lycka, hur ditt perspektiv på livet spelar roll, hur du sparar pengar genom att handla på kredit, hur du sparar pengar genom att klara dig utan bil, eller bara följa förstasidan. Välkommen!

Den senaste tiden har jag sett frågor florera kring bland annat Rysslandsfonder; "de har gått ner 40% på senaste tiden, är det dags att köpa nu?".

Bloggen Rika Tillsammans har ett relativt aktuellt inlägg med titeln Det går inte att förutsäga framtiden, vars titel säger allt som behöver sägas. Kanske går Rysslandsbörsen och med den fonderna ner ytterligare 40%, kanske vänder den upp med 100%. Vet inte, är svaret på den frågan.

Kombinera detta med det välkända investeraruttrycket fånga aldrig en fallande kniv så bör det vara nog för att hålla sig borta från Ryssland för närvarande.

Vad som är viktigare är vilka tillväxtmarknader som kan vara intressanta i dagsläget eller i framtiden.

Här anser jag att diktaturer eller skendemokratier inte är intressanta, och till skendemokratier räknar jag Ryssland. Notera att detta inte är ett direkt etiskt ställningstagande, utan snarare ett investeringsmässigt sådant.

I en demokrati finns det långtgående friheter för människor att utnyttja sin kreativitet, starta företag och tjäna pengar. I en diktatur ligger rädslan över vad som är accepterat av makten som en våt filt över befolkningens initiativförmåga.

I en demokrati kan åtminstone i teorin vem som helst tjäna pengar och göra en resa från rags to riches. I en diktatur kommer makten först och främst berika sig självt (hallå Ryssland) och sen kanske denna möjlighet eller vad som är kvar av den sipprar ner till pöbeln på golvet.

Vilka länder går alltså bort ovan? Ryssland är uppenbart. Jag sorterar faktiskt även bort Kina, trots att jag vet att det är eller åtminstone har varit en älskad tillväxtmarknad. Men av orsakerna ovan kan jag inte se att en diktatur på lång sikt ger mig som investerare en möjlighet att tjäna pengar lika bra som i en demokrati.

Kina är också ett land som till viss del hålls gisslan av sin egen kultur. Jag har hört flera oberoende källor som berättar om kinesiska män som växer upp som privilegerade i familjen, glider genom livet samt fuskar eller plagierar sig genom sin utbildning. I kontrast till kinesiska kvinnor som ses som andra klassens medborgare och därmed arbetar med frenetisk energi när de väl får chansen.
Även här kan man alltså se en jämlikhetsaspekt, inte ur ett etiskt perspektiv utan ett strikt ekonomiskt. Släpp fram alla på lika villkor, oavsett kön (eller annat), så blir det nog åka av ekonomiskt!

Brasilien är en annan välkänd tillväxtmarknad, den första bokstaven i det välkända BRIC-begreppet. Brasiliens tillväxt och även Sydamerikas ser jag dock som över eller åtminstone begränsad. Även om många av länderna är demokratier är de förhållandevis unga sådana och politisk turbulens är inte ovanlig i regionen. Detta bekräftas av Brasiliens börsindex Bovespa som har gått... sådär de senaste åren.

Jag delar flera andras bedömning om att framtidan tillväxt till stor del kommer ske i Asien. Så vad kvarstår då förutom Kina?

Indien är en demokrati om än med vissa problem, deras tillväxt har varit lite knackig tidigare år men verkligen tagit fart nu. Är man för sen på bollen om man går in nu? Svaret är precis detsamma som det som inleder detta inlägg, ett definitivt vet inte.

Men dess status som demokrati, tidigare goda historik av tillväxt och min egen erfarenhet av arbetsglada indier gör att jag satsar i denna marknad. Olyckskorpar kan nämna sina kontakter med indier utan initiativförmåga som aldrig gör något utanför boxen, men en newsflash är att dessa individer är inget unikt för Indien utan finns i alla kulturer.
Fler och fler indiska medborgare tar dessutom toppjobb i framförallt den amerikanska IT-industrin så Indien är nog absolut en marknad att räkna med i framtiden. Den indiska utbildningsapparaten kommer troligen fortsatt producera duktiga indiska ingenjörer och har möjlighet att justera sin utbildning efter efterfrågan och vad som fungerat bra och mindre bra.
Indien har visserligen en del kulturella problem precis som Kina men i takt med att bildningsnivån ökar tror jag dessa kommer minska mer och mer, precis som vi i västvärlden

Jag tror alltså fortsatt på Indien och vill därför ha denna marknad i min portfölj. I avsaknad av bra och billiga index-fonder har jag som jag tidigare skrivit om valt fonden Franklin India på Avanza. Detta är en fond som väldigt bra följer det indiska indexet till den lägsta förvaltningsavgift jag kunnat hitta nämligen 1%.

Använder du ett annat sparinstitut så kontrollera om det finns någon annan fond med likvärdig historik och lika låg eller lägre avgift, då fondavgifter kan skilja mellan sparinstitut.

Som vanligt är du själv ansvarig för dina investeringsbeslut och fattar du enbart beslut utifrån bloggar är nog bankkontot den bästa platsen för dina pengar.

Mina tankar kring några ytterligare tillväxtmarknader i Asien kommer avhandlas i ett framtida inlägg.




fredag 9 januari 2015

Skillnader i fond-avgifter mellan Avanza och Skandiabanken

Hej kära läsare! Kul att hittat till det här inlägget med någon sökmotor. På den här bloggen kan du läsa både om ekonomi och investeringar, men även ett bredare grepp om hur man egentligen blir lycklig (i korthet: pengar och prylar tar dig inte dit). Kanske vill du läsa om just en väg till lycka, hur ditt perspektiv på livet spelar roll, hur du sparar pengar genom att handla på kredit, hur du sparar pengar genom att klara dig utan bil, eller bara följa förstasidan. Välkommen!

Jag har som jag tidigare skrivit om Skandiabanken som min privatbank med  bland annat ett lönekonto. Som kort har jag däremot ett kreditkort från en bensinmackskedja enligt bästa kreditkortet, och för investeringar har jag ett investeringssparkonto hos Avanza. Men av historiska skäl har jag även en IPS för min privata pension på Skandiabanken.

Avanza använder jag för att jag tycker de fungerar bra rent tekniskt, jag tycker nämligen Skandiabankens depå-hantering haltar något. Det är inte alls lika lätt att få en överblick och hitta den information man söker som det är på Avanza. Nordnet har jag aldrig använt men jag misstänker att de håller ungefär samma klass som Avanza, om inte annat verkar deras Shareville-funktion spännande.

Däremot har ju Skandiabanken, likt Avanza och Nordnet, inga avgifter för någon av sina funktioner som till exempel investeringssparkonto, kapitalförsäkring eller IPS. De har dessutom hyfsade priser för courtage på den svenska aktie-marknaden, vill man däremot handla på utländska marknader verkar det endast gå via telefon till ganska dyra priser.

Egentligen borde det alltså kvitta rent kostnadsmässigt var man väljer att placera sina pengar om så länge det inte utgår någon avgift för depån och courtage-avgifterna är rimliga.

Men, förutom att Skandiabanken saknar en avgiftsfri index-fond för Sverige verkar det som att de i åtminstone ett fall har dyrare fond-avgifter på samma fond jämfört med Avanza. Jag har tidigare skrivit om Franklin India, en fond som jag tänkt ha både i min normala portfölj på Avanza, men även i min IPS på Skandiabanken.

Men jag noterar att på Avanza är avgiften 1% för Franklin India medan den på Skandiabanken är 1,5%, en skillnad på 50%!
För en investering på 100 000 försvinner alltså 500 kronor mer varje år i avgift för att äga fonden via Skandiabanken.

Jag har inte hittat fler fonder där det är såhär, men har å andra sidan inte orkat jämföra speciellt många. Franklin Biotechnology har till exempel samma avgift både hos Avanza som hos Skandiabanken, så det är möjligt att Indien-fonden är den enda där det skiljer.

Hursomhelst, jämför fondavgiften mellan olika sparinstitut, titta inte bara på deras publicerade avgifter för depå, courtage och liknande.

onsdag 7 januari 2015

Dela upp din tid

Jag har, som många andra, problem med att få tiden att räcka till. Jag dras också från och till med ångest över att jag inte utnyttjar tiden så bra som möjligt.

Jag påstår inte att man måste vara mega-effektiv hela tiden, det är ett perfekt recept till utbrändhet, förr eller senare. Jag har inga problem med att bara låta tiden och gå. Att mysa och leka med min son är till exempel sådant som gärna får ta tid.

Däremot har jag problem med att jag mot slutet av en dag inte riktigt vet vad jag har uträttat. Oftast är detta en följd av dålig planering, vet man inte vad man ska fylla dagen med är det lätt att den bara går. Hur ofta har du inte fastnat framför teven till exempel?

En lösning på detta kan vara att dela upp din effektiva tid utöver ditt lönearbete i olika block. Du behöver inte detaljplanera din fritid men du vet hur många block du kan räkna med att hinna med på en kväll eller helg.

Förslag på olika block följer nedan:
Hushålls-blocket - här återfinns det nödvändiga som städning och  matlagning samt de lite husmoderliga sysslorna som att till exempel baka bröd
Produktivitets-blocket - här kan du vara produktiv även utanför ditt lönearbete med att till exempel se över din ekonomi eller börja fundera på att skriva en bok. Själv puttar jag även in uppgifter som att programmera och blogga här.
Förkovrings-blocket - I detta block lär du dig nya färdigheter. Det kan vara alltifrån att lära dig ett nytt språk, odla växter eller varför inte bara läsa en faktabok. Det finns bra nybörjarböcker att köpa eller låna för de flesta färdigheter (inklusive programmering).
Nöjes-blocket - Här kanske du läser en skönlitterär bok, slösurfar på internet (Reddit är livsfarligt) eller bara njuter med en kopp varm dryck. Notera att jag inte skriver ut teve-tittande...

Varje dag behöver inte  innehålla något från alla block men med denna struktur blir det oftast enklare att få ut mer av dagen och avsluta med något ur nöjes-blocket som belöning, istället för att bara hamna i soffan.

Som en enkel och snabb tidsrapportering kan du sen sätta ett streck för varje block du gör något ur och räkna samman totalen efter en vecka eller en månad.

Då bör det synas ganska tydligt om du lägger väldigt mycket tid på något av blocken, sen får du själv känna efter om du trivs med den fördelningen eller vill ändra på något.

tisdag 6 januari 2015

Index-fonder Asien

En ny blogg jag börjat följa är Jan Bolmessons Rika Tillsammans där han skriver om investeringar och privatekonomi på ett mycket sympatiskt och lättförståeligt sätt. Bland annat skriver han öppet om alla investeringsmisstag han gjort och alla pengar han tidigare förlorat, vilket jag mycket väl kan relatera till.
Min filosofi har alltid varit att man ska lära sig av (bland annat) sina misstag. Misstag inom privatekonomi har också gjort, och kommer säkert göra några till, men jag kommer förhoppningsvis inte göra samma misstag en gång till.

Han skriver mycket om att de allra flesta placerare aldrig klarar av att slå index långsiktigt och rekommenderar därför alltid att investera i strikta index-fonder med låga avgifter.

För den svenska marknaden är ju detta lätt med antingen Avanza Zero eller Nordnets Superfonder som båda saknar avgifter.

Men det fick mig att fundera över andra marknader. Av en slump har jag sedan lång tid tillbaka ägt ett par Indien-fonder, varav alla gått upp ganska kraftigt vilket jag såklart glatt mig åt. Men när jag tittar närmare på dem och jämför mot det indiska indexet har den inte slagit index, och i flera fall dessutom legat under index trots höga avgifter!

Jag gillar Indien som tillväxtmarknad då det är en förhållandevis stabil demokrati (mer om detta i ett framtida inlägg). Av anekdotisk karaktär kan jag nämna att jag jobbat med flera indier och funnit dem kompetenta och vetgiriga, något som borgar väl för deras land om inte annat.

Efter lite letande har jag hittat en Indien-fond som ganska tydligt följer index, med en så låg avgift jag kunnat hitta: Franklin India med en förvaltningsavgift på 1% på Avanza.

Några rena Index-fonder med ingen eller låg avgift likt de vi nu har i Sverige verkar dock inte finnas, men i en i övrigt väl diversifierad portfölj tycker jag Indien ändå har sin plats i form av fonden ovan.
Givetvis ansvarar du själv för dina placeringsbeslut och jag rekommenderar dig att göra dina egna efterforskningar.

måndag 5 januari 2015

Skandiabankens "transparenta" rabatter på bolån

Hej kära läsare! Kul att hittat till det här inlägget med någon sökmotor. På den här bloggen kan du läsa både om ekonomi och investeringar, men även ett bredare grepp om hur man egentligen blir lycklig (i korthet: pengar och prylar tar dig inte dit). Kanske vill du läsa om just en väg till lycka, hur ditt perspektiv på livet spelar roll, hur du sparar pengar genom att handla på kredit, hur du sparar pengar genom att klara dig utan bil, eller bara följa förstasidan. Välkommen!

Som jag tidigare skrivit är jag kund hos Skandiabanken. En hyfsad bank utan onödiga avgifter, med konkurrenskraftiga räntor för bolån.

Tidigare hade de ett system för rabatt på bolån som enbart baserades på hur stort lånet var. Fritt ur minnet gav de 10 punkter rabatt för ett lån på en miljon, 15 punkter för ett lån på en och en halv miljon och slutligen 20 punkters rabatt för ett lån på två miljoner.

Ett ganska yxigt rabattsystem som jag antar de övergav efter berättigad kritik, men även eftersom till och med ett lån på två miljoner nästan ses som kaffepengar vid dagens uppblåsta prisbild.

Deras nya system kallar de för "schysst bolån" och det är ju definitivt bättre än det förra. Det är "schysst" på det sättet att den ränterabatt du får är beroende på lite olika faktorer i din kundrelation gentemot Skandiabanken. Det är alltså inte som hos storbankerna där du kan förhandla fram en bra ränterabatt som sedan försvinner efter ett år.

Jag har inget bolån själv, varken med Skandiabanken eller någon annan, så jag vet inte hur avtalet är formulerat; Skandiabanken kan ju mycket väl besluta sig för att skrota detta systemet. Men den känns ändå något mer beständigt att en individuellt framförhandlad rabatt.

Så hur fungerar rabatten mer exakt då? Jo, de flesta rabattsatserna är ganska enkla att förstå sig på. Men allt är inte så transparent som man vill ge sken av.

Det enkla först:
Är du kund i Skandiabanken och har ett "Vardagspaket" får du 10 punkters rabatt. Vardagspaketet innebär att du måste ha ett bankkort från Skandiabanken för 20 kronor i månaden eller 240 kronor om året. För att det ska löna sig måste du med rabatten då spara in en räntekostnad på 343 kronor om året innan ränteavdraget på 30% (343-30%=240).
Med 10 punkters rabatt räcker de då att ditt lån är högre än 343 000 för att det ska löna sig att teckna Vardagspaketet inklusive bankkort. Då kan du dessutom tjäna Eurobonus på dina utgifter i banken, om det nu är av intresse.

Är ni en kärnfamilj bestående av hen och hen kan ni istället teckna två vardagspaket och då få 15 punkters rabatt (alltså 10 + 5 punkter). Då måste man spara in kostnaden av två bankkort, totalt 480 kronor om året vilket motsvarar en räntekostnad innan ränterabatt på 686 kronor. Då måste lånet vara högre än 457 333 för att det ska löna sig.

Du får också rabatt om du har pengar placerade hos Skandiabanken. Hit räknas alla pengar placerade på bankkonto, IPS, Investeringssparkonto, kapitalförsäkring och privat pensionsförsäkring.
Du måste totalt ha minst 50 000 sparat för att nå första steget denna rabattstege som ger hela 2 punkters rabatt.
Vid 100 000 upp till 200 000 blir rabatten istället 4 punkter.
200 000 till 300 000 ger 5 punkter.
300 000 till 500 000 ger 6 punkter.
500 000 till 700 000 ger 7 punkter.
700 000 till 900 000 ger 8 punkter.
900 000 till 1 000 000 ger 9 punkter.
1Mkr till 1,1Mkr ger 10 punkter och för varje 100 000 kronor extra i sparkapital ges en extra punkt, upp till 1,5Mkr i sparkapital.
Oavsett mängden sparkapital går det alltså högst få 15 punkters rabatt här.
Personligen föredrar jag Avanza för aktie-  och fondaffärer, men för stora depåer (och lån) kan det ju vara värt att använda Skandiabanken istället.
För ett lån på 2,5 Mkr ger till exempel 15 punkters rabatt en besparing på dryga 2600 kronor efter ränteavdraget. Avgör själv om det är värt mödan att dras med Skandiabankens (tekniskt rätt usla) depå.

Nästa rabattmöjlighet är ett månadssparande på 1000 kronor eller mer, vilket ger fem punkters rabatt. Är ganska rimligt att ha detta som sitt buffertsparande och samtidigt få rabatten.

Den sista och mest svårförståeliga biten är ränterabatten för lånets storlek i sig, där det som mest går att få 35 punkters rabatt. Skandiabanken skriver själva att det är mindre risk att låna ut till kunder med låg belåningsgrad och att det borde komma dem till gagn i form av lägre ränta. Och det stämmer, MEN: Lånet måste fortfarande vara två miljoner eller mer, allt under det så ramlar en hel del rabatt bort. Teoretiskt sett kan du alltså bli av med ränterabatt om du amorterar ner ett lån under 2 Mkr.
Sweetspot för rabatt här är hursomhelst ett lån på 2 Mkr eller mer kombinerat med en belåningsgrad på 65% eller mindre.

Även om Skandiabanken inte är riktigt lika transparenta som de ger sken av är detta ändå ett bra initiativ, och jag har svårt att se att någon annan bank långsiktigt kan matcha dessa ränterabatter.

Edit: Då detta inlägg verkar attrahera en enorm mängd skräppost-kommentarer med olika låne-"erbjudanden" så har jag nu stängt av möjligheten att kommentera just detta inlägg.